Miljoner i sjön när myndigheten läggs ned

I Moderaternas och Kristdemokraternas budget för 2019 har Jämställdhetsmyndigheten fått 40 miljoner kronor för att avveckla verksamheten. Men anslagen täcker inte ens själva kostnaderna för nedläggningen.

När myndigheten startade för ett knappt år sedan flyttade de in i nyrenoverade lokaler vid Angereds torg. En tidigare vårdcentral byggdes om till ett öppet kontorslandskap och myndigheten skrev under ett sex år långt hyreskontrakt. Månadshyran är strax över 200 000 kronor, vilket motsvarar en årskostnad på cirka 2,5 miljoner som kommer behöva betalas till och med år 2023.

Med it-företaget och telefonbolaget har de treåriga avtal som kommer behöva sägas upp i förtid. Totalt kommer myndigheten att behöva betala 17 miljoner kronor de kommande fem åren bara för alla avtal de tecknat men inte kommer kunna utnyttja.

Oklar kostnad för personal

Utöver det tillkommer kostnader för personal som måste sägas upp. Idag har myndigheten totalt 68 anställda. 42 av dem är tillsvidareanställda och 24 har tillfälliga kontrakt och provanställningar. De har olika långa uppsägningstider och de slutliga personalkostnaderna beror på hur många som själva väljer att sluta och ta andra jobb. Den årliga personalkostnaden är över 50 miljoner kronor.

Förra veckan skickade Jämställdhetsmyndighetens generalsekreterare Lena Ag en rapport till arbetsmarknadsutskottet om vad nedläggningen skulle få för konsekvenser. Där skriver hon att landets jämställdhetsarbete skulle tappa fart och bli mindre långsiktigt. När Jämställdhetsmyndigheten bildades var det just långsiktighet man ville uppnå. Genusvetaren Kerstin Alnebratt, som förberedde myndighetens uppstart, sa redan för två år sedan att hon var trött på tillfälliga jämställdhetsinsatser.

– Projektformen innebär att arbetet måste börja om på nytt, om och om igen. Det är ofta mycket bra projekt, men när projekttiden är slut och pengarna använda återgår verksamheten till det gamla vanliga. En myndighet är viktig för att se till att jämställdhetsarbetet lever kvar, sa Kerstin Alnebratt i ett pressmeddelande.

Rädd för personalflykt

En annan konsekvens som Lena Ag lyfter i sin rapport är att de kommer tappa kompetent personal. Hon tror att flera pågående uppdrag om prostitution och heders­relaterat våld kommer behöva avbrytas eftersom kvalificerade medarbetare kommer söka sig vidare till andra arbetsgivare. ”Erfarenheter från tidigare myndighetsnedläggningar visar på stor svårighet att behålla kvalificerad personal efter ett nedläggningsbeslut. En eventuell flytt av uppdragen riskerar att påverka genomförandets kvalitet och kan medföra kapacitetsproblem och förseningar”, skriver hon.

Jämställdhetsmyndigheten fick stor internationell uppmärksamhet när den startade. Lena Ag befarar att nedläggningen kommer att tolkas som att Sverige sänker ambitionerna med jämställdhetsarbetet.