Stora grupper kan ställas utanför när kontanterna försvinner i handeln

Någon gång efter klockan tio fredagsförmiddagen den 9 maj 2008 började en server som skötte loggning och övervakning av Riksbankens betalningssystem Rix nättrafik att skicka ut över 200 000 skräpmeddelanden per sekund. Systemet blev snabbt överlastat och slutade fungera. Först framåt kvällen kunde felet åtgärdas och Rix startas om.

Skadorna begränsade sig till ett gäng försenade överföringar mellan svenska banker och redan vid 14-tiden nästa dag hade Rix betat av alla transaktioner som fastnat i kön.

Miljoner kan drabbas

Sverige hade tur den gången. Visserligen flödade cirka 500 miljarder kronor igenom systemet varje dag, men eftersom det endast är banker och finansiella institut som använder Rix kan trafiken i systemet klumpas ihop till större summor utspridda över färre transaktioner. Därmed kunde också en del av de strandade mångmiljonöverföringarna klaras av manuellt.

Betydligt värre hade konsekvenserna kunnat bli om buggen istället slagit till mot all datakommunikation mellan konsumenter, butiker och banker. Med miljoner drabbade istället för dussintals. Och där problemet inte löser sig på bara 28 timmar, utan där möjligheten att byta nödvändiga varor och livsmedel mot digitala pengar lamslås i dagar eller till och med veckor.

Eller för att konkretisera – hur länge tror du att du klarar dig med de kontanter du äger just nu?

Parallella lösningar bäst

Denna fråga har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB nyligen tittat närmare på i studien ”Om betalsystemet kraschar. Hur myndigheter, medborgare och näringsliv tillsammans skapar ett resilient betalsystem”. I projektet har över 150 personer deltagit i ett rollspel med sig själva som medborgare i ett fiktivt samhälle där de digitala betalsystemen fallerar.

– Det talas ofta om att vi fortsatt måste kunna förlita oss på kontanter, men det vi kom fram till som viktigast är snarare behovet av parallella betallösningar, säger Joeri van Laere, lektor i informationssystemutveckling, Högskolan i Skövde, och projektledare för MSB:s studie.

– Vi tror inte på ett enda superreservsystem som ska lösa en krissituation. Det är bättre om vissa kan betala med kontanter, vissa via krediter, vissa med förladdade kort, vissa kanske får hjälp av kommunen. Beroende på vad som orsakar en kris kan olika lösningar fungera olika bra.

Problemet är logistiken

Därmed tycks också studien från MSB kunna användas i debatten om kontanters vara eller icke vara. Sverige är nämligen det land i världen där kontantanvändningen minskat mest, så mycket att det inte är ovanligt att handlare vägrar ta emot dem.

Det finns till och med ett datum, framräknat 2019 av forskare från KTH och Handelshögskolan i Köpenhamn, för kontanternas död: den 24 mars 2023. Inte för att reda pengar officiellt är på väg att avskaffas, men för att den nuvarande utvecklingen antyder en tidpunkt där de kommer att användas så sporadiskt att det inte längre blir lönsamt för handlarna att ta emot dem.

Apropå detta vill Joeri van Laere passa på och sticka hål på vad en utbredd missuppfattning. Att minskad kontantanvändning hos befolkningen också betyder att det inte finns tillräckligt med kontanter i samhället.

– Problemet är att de ligger i stora lager runt om i landet, att distributionen av dem är anpassad efter hur mycket kontanter används, vilket vi knappt gör längre. Om alla digitala alternativ skulle försvinna och vi skulle behöva köra ut kontanterna till landets bankomater skulle transportbolagen som gör det behöva skala upp fordonsflottan kanske 20 gånger, vilket skulle ta längre tid än bara ett par dygn, säger han.

Landsbygd mindre sårbart

Allt detta är branschorganisationen Svensk Handel medvetna om.

– Jo, vi är sårbara. Det finns ju alternativ till bankkort. Swish är ett exempel, även om det än så länge används i liten utsträckning, säger Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på Svensk Handel.

Samtidigt påminner han om att sårbarheten skiljer sig åt mellan storstad och landsbygd.

– De små handlarna har bättre förutsättningar. De kan vara mer pragmatiska, i alla fall om de känner kunderna, ta de kontanter som finns, jobba mer med att ta på faktura, ge kredit. I storstäder med okända kunder blir detta svårare såklart.

Trots att han hellre tycks fokusera på möjligheter och flera gånger understryker att medvetenheten om systemets skörhet ökar sticker han inte under stol med att alternativen till kontanter alla är digitala, och att dessa har en inbyggd baksida.

– Om bankkorten går ned kan man ta till Swish, men om elen försvinner är vi ju tillbaka till att kontanter och byteshandel är det enda som återstår, säger han.

Många argument för bevarande

Det är bland annat av denna anledning den tidigare rikspolischefen Björn Eriksson tagit initiativ till Kontantupproret, ett löst sammansatt nätverk av intresseorganisationer, politiker och intressenter som vill stärka kontanters ställning i samhället.

– Men det är inte den enda anledningen, säger han och nämner fyra argument till.