BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Helhetsbilden i Göteborg är att det är väldigt stora variationer. Hur bra utbildning du får beror på vilken skola du går på snarare än område. Det är mycket omfattande brister i ena änden till inga brister alls i andra änden, säger Peter Ekborg, chef för inspektionsavdelningen i Göteborg och biträdande generaldirektör.
På vissa ställen har bristerna varit så stora att Skolinspektionen har lagt vitesföreläggande. Vitesföreläggande är ett nytt lagstadgat påtryckningsmedel för Skolinspektionen. Det riktas till kommunen, som huvudansvarig för skolorna, om att ärendet kommer att gå till domstol med hot om böter om bristen inte åtgärdas inom tre månader. Totalt har 14 vitesföreläggande lagts än så länge.
– Bristerna handlar framför allt om två punkter. Den ena är trygghet och studiero, både i och utanför klassrummet. Den andre är särskilt stöd och anpassning, men även förmågan att stimulera presterande elever. Det här är ofta kopplat till skolans kvalitetsarbete, säger Peter Ekborg.
Trygghet och studiero är den punkt som verkligen utmärker sig. Varannan grundskoleenhet, 28 stycken, får bristanmärkning vad gäller trygghet och kränkningar.
– Det är mycket, men samtidigt svårt att göra jämförelser då vi arbetar efter en ny modell. Samtidigt är det inte relevant för Skolinspektionen att göra jämförelser med andra år. En brist ska åtgärdas och varje elev har rätt till en bra skolgång oavsett hur det har sett ut på skolan tidigare, säger Peter Ekborg.
”Jätteviktig kritik”
Karin Pleijel (MP) är kommunalråd och ordförande för Göteborgs utbildningsnämnd. Hon har efter granskningarna träffat samtliga tio stadsdelar, som alla bär ansvar för sina egna skolor.
– Det är naturligtvis en jätteviktig kritik från Skolinspektionen att ta till sig. De stadsdelar där skolor har fått vitesföreläggande har jag träffat extra och de tar alla kritiken på största allvar. På en del skolor handlar det om ren nystart för att justera bristerna. Men varje skola är unik med sina egna bekymmer, säger Karin Pleijel.
Hon menar att kritiken kan ses som ett verktyg, att skolorna blir extra taggade att ändra om påpekade brister. Dock menar hon att statistiken kring uppnådda kunskapskrav kan vara lite missvisande. Göteborg har generellt låga kunskapsresultat och ligger under rikssnittet.
– Något man ofta inte tänker på är analysen bakom. I statistiken framgår det till exempel inte om en elev har anlänt till skolan först i åttonde klass och vilka förkunskaper den har.
Då handlar det om faktorer som skolan inte kan råda över. Därför ingår kommunen i ett pionjärarbete med Göteborgs universitet kring att synliggöra kunskapsutveckling. Syftet är att det skulle vara mer relevant att se på ifall resultaten ökar över tid.
Ungefär var tredje grund- och gymnasieskola har även brist på individanpassning. Det hänger samman med att det saknas särskilt stöd enligt Skolinspektionen.
– Det här är det också många skolor som ser över. Ibland kan det räcka med mer enskild undervisning och fler specialpedagoger, säger Pleijer.
Sådant faller inom budgetfrågor för skolor och stadsdelar och ett problem som ofta lyfts är att skolorna helt enkelt inte har råd. Men det håller Karin Pleijer inte riktigt med om.
– Det kanske låter konstigt, men ofta är det organisatoriska problem och inte ekonomiska. Det kan handla om att det är svårt att hitta rätt kompetens och lyckas göra bra rekryteringar. Det är ett problem som finns i hela landet att det är ont om kompetenta lärare.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
För någon vecka sedan gick samtliga sektorschefer för utbildning i Göteborg, det vill säga cheferna i varje stadsdel, samman och skrev under en text som förklarar hur de har tagit till sig Skolinspektionens kritik och hur de ämnar gå vidare. Den publicerades på GP:s debattsida och adresserade bristerna i punkt efter punkt. Bland annat står det att de ska arbeta fram ett system som säkerställer att information om att en enskild elev känner sig rädd, kränkt eller inte får arbetsro når fram till rätt person med uppgift att hjälp eleven. Angående studiero skriver de: ”På några områden ger Skolinspektionens granskning ny kunskap. Framför allt när det gäller elevernas studiero. Läget beskrivs som allvarligare än vi hittills känt till och vi vill understryka att skolan måste erbjuda en trygg och säker miljö, fri från kränkningar.”.
– Trygghet och studiero är grunden till allt. Upplever man miljön otrygg så tar man med sig den känslan även in i klassrummet, säger Anders Andrén, sektorschef utbildning, Norra Hisingen.
Där har man tagit hjälp av resursen Centrum för skolutveckling på de skolor som fått föreläggande. Anders Andrén beskriver det som att det pågår ett intensivt arbete på skolorna för att komma till bukt med problemen.
– Det är hård kritik av Skolinspektionen och till och med vite om böter. Så det finns all anledning att se över och arbeta om rutiner och kulturer som finns på de olika skolorna.
