Stora barngrupper oroar   Lärarförbundet

Statistik från Skolverket som ETC Sundsvall tagit fram visar att antalet barn per anställd på fritids ökar – från 15,3 (2011) till 17,1 (2014). Det gäller samtliga fritidshem. För dem i kommunal regi är siffrorna 16,3 respektive 14,5, även där en ökning.

Linda Enström är fritidspedagog och vice ordförande Lärarförbundet, avdelningen Sundsvall. Hon berättar att färska siffror visar att fritidspedagoger har näst högst sjukskrivningstal inom barn- och utbildningsnämnden.

– Fritidspedagogerna lever med stora barngrupper, hög ljudnivå och hög arbetsbelastning. Läroplanen och skollagen sätter mål som ska uppfyllas, men förutsättningarna att leva upp till dem finns inte. Då kan det bara sluta på ett sätt, säger hon.

Fått stå tillbaka

Linda Enström anser att fritidshemmen under längre tid har stått tillbaka i prioritet när man har tvingats satsa på skolverksamhet för att uppnå kunskapsmålen som varit låga i Sundsvall.

– Till viss del kan jag förstå det eftersom skolan är obligatorisk. Men problemet är att när dessa prioriteringar görs gång på gång så får det följder på arbetsmiljö och kvalitet. I längden är det ohållbart, säger hon.

En annan aspekt enligt Linda Enström är att rektorerna, som är ansvarig för fritidshemmen, ofta är lärare och saknar kunskap om fritidshemmen.

– Man pratar så mycket om hur viktiga de första åren i skolan är, hur viktigt det är att lära barnen sociala värderingar, ett ansvar som i samhället i stort mer och mer skjuts över från föräldrarna till skolan. Samtidigt har skolan kunskapsmål att uppfylla, därför borde man verkligen vilja använda sig av fritids för att ta hand om de mjuka frågorna, det skulle kunna vara ett fantastiskt komplement. Men tyvärr utnyttjas det sällan, trots att 98 procent av alla barn i åldrarna förskoleklass till årskurs två är inskrivna på fritidshemmen.

Nationell trend

Trenden är densamma i stora delar av landet, och nu har regeringen reagerat. Nyligen aviserade man i sin budgetsatsning stora pengar till fritidshemmen. Tillsammans med Vänsterpartiet har regeringen kommit överens om att under 2016 satsa 250 miljoner kronor och sedan ytterligare 500 miljoner per år i tre års tid. 

– Det är fantastiskt bra, men egentligen: är det en satsning eller en sorts räddningsaktion för att återgå till normalläge efter år av nedskärningar? Det är stor skillnad på barngruppernas storlek nu jämfört med för femton år sedan, säger Linda Enström.

Hon tror heller inte att det är så enkelt som att skjuta till dessa pengar för att vända utvecklingen.

– Det snackas om tusen nya jobb i landet. Problemet är att det inte finns några fritidspedagoger. Säg att vi får 30 nya tjänster, det kommer att bli slagsmål. Det är bra för de få som finns, och det borde komma att synas i lönekuvertet, men det är inte lika bra för kommunen. Finns inga behöriga att tillgå kommer obehöriga att anställas, säger Linda Enström.