– Dessa skolor har dåligt rykte och den stigmatiseringen är en oerhört stark kraft. Eleverna känner ingen tillhörighet och undrar om de kommer att ha en plats i samhället i framtiden, säger Nihad Bunar, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, till Dagens Samhälle.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Svaret i bostadspolitiken

Anders Sturesson (KD), ansvarigt kommunalråd i Jönköping, tror anledningen finns i bostadspolitiken.
– Jag tror att det ytterst handlar om det. Man måste ha en förståelse för att om jag kommer som ny till ett land och har släktingar som bor någonstans då är det klart att det är en trygghet att bo där. Och när jag sedan börjar skolan så är det naturligt att börja i den skolan där jag redan känner någon. Då blir det så här, säger han.

Vad kan man göra åt det då?
– Jag tror att i det korta perspektivet blir det väldigt svårt att göra förändringar. Jag bedömer inte att vi mot någons vilja kan säga att du bor i det här området men jag tycker att du ska gå i skolan här, säger Andreas Sturesson.

Men det är precis det som professor Nihad Bunar uppmuntrar politiker att överväga.
– Det är ett alternativ som måste övervägas om vi vill få en mer likvärdig skola, säger han till Dagens Samhälle.

Han betonar att det inte behöver röra sig om att tvinga barn till val de inte vill göra. Utan mera att kommunerna kan erbjuda det som ett alternativ för de familjer som inte har råd att låta sina barn välja andra skolor.

”Återspeglar ojämlikheten”

Ilan De Basso (S), oppositionsråd, håller med Sturesson om att mycket av problemet finns i bostadspolitiken. Men han betonar däremot att man inte blint ska fokusera på etnicitet.

– Det finns ett ensidigt fokus på etnicitet som inte har relevans. Det har inget med etnicitet att göra. När man tittar på barns prestation så hänger det samman med föräldrars bakgrund och inkomster. De klassklyftor och den ojämlikhet som finns i skolan återspeglar ojämlikheten i samhället i stort, säger han.

De Basso tror inte på bussningen. Han ser lösningen i att i stället våga satsa på alla skolor i kommunen.
– Bussningen är på något sätt att acceptera att det är segregerat. Jag tror att det är bättre att satsa på alla skolor och se till att det finns tillräckligt med resurser överallt så att vi klarar det. Vi har utomordentligt bra lärare och pedagoger i vårt land, säger han.