Majoriteten av ensamstående föräldrar i de europeiska länderna är i dag kvinnor.

– Att ensamstående föräldrar lider av fattigdom, innebär alltså också att kvinnor lider av fattigdom. De gör mer av omsorgsarbetet och drar ett tungt lass, säger Rense Nieuwenhuis, docent i sociologi vid Stockholms universitet och den som gjort studien.

Enligt studien har arbetsmarknaden blivit mer prekär och ojämlik, samtidigt som de sociala skyddsnäten blir allt sämre och är dåligt anpassade för ensamstående.

Rense Nieuwenhuis säger att det finns en uppfattning om att man inte längre har råd med generösa välfärdsystem, men också att om det är för generöst så skapas det inget incitament för människor att gå till jobbet.

– Man tror att om ersättningarna sänks så blir folk mer benägna att söka jobb, men det finns egentligen inte så mycket forskning som stödjer det, säger han.

Hur påverkar fattigdomen familjerna?

– Det handlar om att inte ha råd för att delta i samhället. Dessutom är fattigdom, i de flesta rika länder, det vill säga de flesta EU-länder inklusive Sverige, sammankopplat med stress, sämre hälsa, ohälsosammare livsstil. Det är ett stigma. Barn som växer upp i fattigdom har sämre resultat i skolan och deras utvecklingsmöjligheter är sämre, säger Rense Nieuwenhuis.

Åtgärder kan bryta

Det finns dock åtgärder för att bryta utveckligen. Han nämner högre minimilöner och starkare välfärdsystem.

– En annan sak som verkligen har betydelse är familjepolitik. Att se till att det finns barnomsorg som folk har råd med, och då menar jag att även de med lägre inkomst ska ha råd. Även om man blir arbetslös under en period så är barnomsorgen viktig för barnen, säger han.

På lång sikt handlar det också om att se till att pappor tar större ansvar för omsorgen. Att föräldradagar reserveras för pappan, och att ersättningen för att vara föräldraledig är skälig.

– Vi vet att pappor som tar ut föräldraledighet tidigt är mer involverade i sina barns liv även senare. I Sverige ser vi att pappor fortsätter att ta ut föräldraledighet även om de separerar från mamman till sina barn.

Tidigare i år gjorde Rense Nieuwenhuis en studie om ensamstående föräldrar i Sverige tillsammans med forskarna Kenneth Nelson och Susanne Alm. De kunde visa att fattigdomen ökade trots billig och tillgänglig barnomsorg, och trots att pappor i Sverige är mer involverade i sina barn än i många andra länder. Ökningen kopplas till försämringar i a-kassan som genomfördes av regeringen Reinfeldt 2006.

Just nu står många människor i världen inför en tuff ekonomisk situation på grund av coronapandemin. I Sverige har reglerna för att få a-kassa lättats upp tillfälligt som en del i att mildra effekterna.

Man vet ännu inte om hur ensamstående föräldrar påverkas av pandemin. Det mesta pekar dock mot att gruppen drabbas värre än andra.

– Utifrån det vi vet sedan innan, om gruppen och om tidigare kriser, finns det vissa orosmoln. Att många förlorar jobbet är i sig oroande, men arbetslöshet påverkar ensamstående mer. Om du förlorar jobbet och det inte finns en andra inkomst i hushållet är det en stor utmaning, säger Rense Nieuwenhuis.