– De har inte haft någon kontakt med oss överhuvudtaget, inte heller på ledningsnivå eller förvaltningsnivå vad vi har förstått, utan de har gått direkt till ägaren med hemställan, säger P-O Krusell.

Sandra Karleson-Waegle, it-pedagog, är också hon kritisk till bristen på dialog.

– Även om de kanske gått den korrekta vägen, borde de ju i alla fall kunnat ha kommit hit och berättat själva för oss vad de vill göra och varför. Nu är det som att de vill ta över och ersätta vår verksamhet, säger hon.

”Kollektivt ifrågasättande”

I föreningens hemställan till regionen framgår det bland annat att de vill föra in mer demokrati i folkbildningen, att de vill jobba mot extremism, hedersvåld och terrorism. De skriver också att det behövs ett kunskapslyft i frågorna. P-O Krusell och hans kollegor menar att det framställs som att Göteborgs folkhögskola brister när det gäller demokratiundervisning.

– De här frågorna som de vill jobba med, det är ju sådant vi redan gör hela tiden, , säger han.

Gunilla Jansson, kurator på skolan, håller med.

– Det blir ett kollektivt ifrågasättande av det vi jobbar med dagligen. Vi jobbar med demokrati utifrån en tydlig värdegrund, och så blir det ifrågasatt, säger hon.

Enda folkhögskolan i Göteborg

Idag drivs sex folkhögskolor av regionen – i Göteborg är Göteborgs folkhögskola den enda. De anställda menar att det finns en poäng i att låta den ägas av just regionen, och inte av en rörelse.

– Att ha en offentligt ägd skola i Göteborg tror jag är väldigt viktigt. Det ger oss en obundenhet att inte vara en rörelseskola. Vi tror att det har varit en framgångsfaktor för Göteborgs folkhögskola, säger P-O.

Vill utreda frågan

Selma folkhögskoleförening hoppas på att få ta över skolan redan till hösten 2020. Men om det blir så är i första hand upp till politikerna i regionstyrelsen. Frågan kommer troligen tas upp på deras sammanträde den 17 december. Johnny Magnusson (M), ordförande i regionstyrelsen, tycker att saken i alla fall bör utredas vidare.

– Vi kommer inte fatta något beslut nu, utan ta ställning till ifall frågan ska utredas eller inte. Jag tycker att man ska se positivt på den här sortens förfrågningar, det minsta vi kan göra är väl att titta på vad det skulle innebära om de tar över, säger han.

Enligt Johnny Magnusson pågår det ett större arbete där regionens folkhögskolor ses över. Det är inte klart än, men han menar att det inte finns något egentligt egenvärde i att regionen driver skolor. I alla fall inte i Göteborg.

– Göteborgs folkhögskola är en dagskola, alltså utan internat. Det gör att det är ett lite enklare arrangemang, och enklare för någon annan att driva, säger han.

”Känns märkligt”

Eva Terngren (MP), ordförande i styrelsen för Västra Götalandsregionens folkhögskolor, är dock tveksam till att låta Selma folkhögskoleförening ta över.

– Jag tycker det hela känns ganska märkligt, som jag uppfattar det är det här inte någon medlemsförening med en stark organisation bakom, utan snarare ett antal individer som vill göra detta. Det är en väl fungerande folkhögskola idag, så jag ser inte riktigt poängen med att de skulle ta över, säger hon.

Selma folkhögskoleförning vill inte ta bort något – bara tillföra. Det menar Lisbeth Sundén Andersson som redan 2016 hade planer på att driva folkhögskola.

Lisbeth Sundén Andersson har suttit både i regionstyrelsen och riksdagen för Moderaterna, och har som politiker engagerat sig för frågor som rör hedersförtryck. Nu är hon inte längre aktiv inom politiken, men däremot inom organisationen Varken hora eller kuvad. Det var här hon och Amineh Kakabaveh, numera utesluten riksdagspolitiker för Vänsterpartiet, träffades och började spåna kring att driva en folkhögskola med inriktning mot demokrati, heder och extremism.

– Vi skrev till regionen att vi ville ta över Viskadalens folkhögskola, men sedan hände ingenting med det. I vintras började jag och Joakim Hjelm som är skolchef på Viskadalen fundera på Göteborgs folkhögskola istället, säger Lisbeth Sundén Andersson.

De tog kontakt med Ann-Sofie Hermansson som gärna ville vara med, och så småningom resulterade det i ansökan om att få ta över Göteborgs folkhögskola.

– Det behövs utbildning i frågor som rör hedersvåld och extremism. Det finns ingen folkhögskola med den inriktningen idag, trots att behovet verkligen finns. Här skulle vi kunna fylla en viktigt funktion.

Själva menar Göteborgs folkhögskola att de redan jobbar med demokrati, och tolkar det som att ni kritiserar den befintliga undervisningen. Vad tänker du om det?

– Vi förstår i efterhand att det har kunnat tolkas så, men vi menar absolut inte att de är odemokratiska. Det var olyckligt formulerat. Det är en jättebra skola, där vi tror att vi kan tillföra något med en ny utbildningsgren som riktar in sig mot hedersproblematik och extremism.

Hur skulle den befintliga verksamheten påverkas?

– Vår tanke är inte att förändra den alls, utan bara tillföra utbildningar och kurser som rör hedersproblematik.

Personalen är också kritisk till att det inte funnits någon kommunikation, kunde ni inte ha diskuterat era planer med dem?

– Nej, så kan man inte göra. Vi kan inte föregå ett politiskt beslut genom att kliva in där och prata med personalen. Skolan har en politisk styrelse, det är dom som borde ha tagit upp detta.

Men det går väl att besöka skolan och prata med de anställda trots att beslutet inte är taget?

– Självklart åker vi dit om det tas beslut att vi får ta över. Då vill vi absolut diskutera med de anställda för att det här ska bli så bra som möjligt. Men vi måste göra det här i rätt ordning.