Det sticker lite i näsan när sop-påsarna från en tunna i Örebro öppnas. Innehållet i soppåsarna ska kontrolleras och sorteras. Matavfall, plast, papper och kartong. Allt ska vägas. Varje år vill kommunen ta reda på vilka sopor som egentligen hamnar i det allmänna restavfallet. Och därför görs en så kallad plockanalys på Atleverket i Örebro.

– Det konstigaste vi har hittat i dag var kanske skelettet från en fårskalle, och en dammsugare som någon hade slängt i restavfall i stället för att åka till tippen med den, berättar en av dem som arbetar med plock-analysen.

900 tons ökning

Soporna som analyseras kommer från tre olika bostadsområden i kommunen. Både villor och flerbostadshus är representerade. Årets mätning visar flera trender. En handlar om förpackningarna.

– Mängden förpackningar som egentligen ska sorteras ut och slängas på återvinningsstationer ökar i restavfallet. Det handlar om över 900 ton mer på ett år, säger Håkan Gustafsson, enhetschef på Avfall i Örebro kommun.

Och Ola Eklöf som är avfallsingenjör och har ansvar för plockanalysen är besviken.

– Det är klart att man är besviken över att förpackningarna ökar. Det visar att systemet vi har med återvinningscentraler inte riktigt fungerar som det ska, säger han.

Mest har mjukplasten ökat bland det flersorterade avfallet, men även pappersförpackningarna har ökat.

– Kanske är det mjölkförpackningarna med skruvkork som skapar en osäkerhet och gör att människor inte vet var de ska kasta dem? Mjukplasten är ofta kladdig plast som har funnits kring lax, ost eller gröt. Men även från obrutna förpackningar som finns runt mat exempelvis, säger Ola Eklöf.

Att de felsorterade förpackningarna ökar oroar enhetschefen Håkan Gustafsson.

– Det är en utveckling som går år fel håll. Attityderna till det här måste förändras. Vi måste få fler att sortera sina sopor, säger han.

I år har kommunen också tittat på hur mycket av plasten i restavfallet som är själva soppåsarna som finns runt soporna.  Och det är ungefär en tredjedel av plasten.

– Soporna förpackas ju oftast i plastpåsar och det kan vara svårt att förpacka dem på något annat sätt. Det man kan göra är att slänga sopor i tunnare soppåsar och bära maten i tygkassar från affären. Då minskas i alla fall mängden plast i avfallet, säger Ola Eklöf.

Bättre ställt med farligt avfall

Men det finns även positiva trender i årets mätning. Örebroarna blir allt bättre på att sortera ut farligt avfall som batterier eller målarfärg. Även elektronik slängs på andra ställen än i sophinken.

– Här får vi ge en eloge till örebroarna. De har minskat det farliga avfallet till en väldigt låg nivå, säger Håkan Gustafsson. 

Den totala mängden avfall som kommunen måste skicka till förbränning minskar trots att fler människor flyttar till Örebro och trots att fler kastar förpackningar i restavfallet. En del av förklaringen till minskningen är att fler väljer att sortera ut matavfallet.

– I år ser vi en minskning med 500 ton matavfall i restavfallet. Matavfall som i stället kan gå till produktion av biogas och biogödsel. Men all mat som har försvunnit ur restavfallet återfinns inte i den utsorterade maten.  Så vi tror även att matsvinnet kan ha minskat, säger Håkan Gustafsson. 

– Det är tio gånger mer miljövänligt att äta upp maten i stället för att göra biogas av den. Så det är klart att det är positivt att maten minskar i soporna. Men den mat som ändå slängs vill vi ska gå till biogas i stället för att brännas upp, säger Ola Eklöf.