BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
98 000. Över hälften har psykiatriska diagnoser som grund, och allra mest ökar stressrelaterade sjukskrivningar.
– Vi har analyserat yrken där sjukfrånvaron har varit högst, framför allt så kallade kontaktyrken. Det kan vara vård, skola och omsorg, polis, socialsekreterare eller andra yrken där man jobbar nära människor med särskilda behov, säger Ulrik Lidwall.
Flera faktorer kan ligga bakom
Antalet sjukfall med psykiatriska diagnoser är enligt rapporten högt i Göteborg och hela Västra Götaland, jämfört med andra delar av Sverige. Men någon förklaring till varför ges inte. Ulrik Lidwall kan inte heller se några direkta skillnader mellan stads- eller landsbygd.
– Nej det är ingen större skillnad, men det går att se vissa mönster – tjänstenäringen är ju exempelvis tätare i städerna. Och problem med stress och utmattning är större i tjänsteyrken utan direkt fysisk belastning.
Enligt Ulrik Lidwall finns det flera faktorer som kan ligga bakom ökningen, men det är mycket välbelagt i forskningen att organisation och social arbetsmiljö har stor betydelse för såväl hälsa och förmåga att arbeta.
– Det är just i kontaktyrkena som den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är som svagast och där sjukfrånvaron har ökat mest, säger Ulrik Lidwall.
Kvinnor klart mest drabbade
Rapporten visar även att de som drabbas i störst utsträckning av stressrelaterade sjukskrivningar, hela 73 procent på riksnivå, är kvinnor.
– Där kan det även vara andra faktorer som spelar in, exempelvis arbetsbelastning i privatlivet. Det gäller inte minst när det kommer till föräldrar med barn i förskoleåldern som samtidigt har yrken med hög belastning, vilket ofta drabbar kvinnor i högre grad än män.
Det talas ofta om att kraven på kvinnor är hårdare i yrkeslivet, kan det spela in?
– Det är ju inget vi kan avskriva, men det gäller nog inte bara i arbetslivet utan kan vara en fälla även privat, spekulerar Ulrik Lidwall och fortsätter:
– Samtidigt lever vi i ett uppskruvat samhälle med ny teknologi där vi är konstant uppkopplade till sociala medier och annat, vilket även innebär att jobbet spiller över i privatlivet. Det här hör egentligen inte till vår analys, men är ändå lätt att föreställa sig.
Hur hanterar Försäkringskassan den här ökningen?
– Vi försöker öka kunskapen hos våra handläggare så att folk blir bemötta på ett bra sätt. Försäkringskassans jobb går ut på att göra en korrekt bedömning av rätten till sjukpenning. Ibland är sjukskrivning nödvändigt, men det bästa är ju om man kan se problemen redan på arbetsplatsen och hitta sätt att anpassa situationen. Risken är att långvarig sjukskrivning blir en återvändsgränd, så det gäller att hitta lösningar som håller på sikt, säger Ulrik Lidwall.
2003 startades Fusig, Föreningen för utmattningssyndrom och stressrelaterad ohälsa i Göteborg. Efter olika grad av aktivitet genom åren har föreningen fått en nystart på senare tid.
Marie Hedman och Uno Billmark är styrelseledamöter i föreningen.
– Vi är drygt 100 medlemmar i dag, fast vi skulle nog kunna vara 3 000. Det är min känsla, säger Uno Billmark.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
De har båda personlig erfarenhet av stressrelaterad sjukskrivning, och ser tydligt utvecklingen i samhället.
– Det är en väldigt inhomogen grupp, från läkare, toppchefer och elitidrottare ner till folk med lägre social status som drabbas på grund av sin situation, säger Uno Billmark.
Att kvinnor just nu drabbas i stor utsträckning är dock inget som har undgått föreningen.
– Det är mer än dubbelt så många kvinnor. Särskilt ensamstående mödrar med handikappade barn, de har det tufft. Å andra sidan är nog kvinnor bättre på att prata om det medan män kanske lider mer i det tysta, Uno Billmark.
Vill förändra attityder
Fusig jobbar dels med stödjande verksamhet, men även intressepolitiskt för att förändra attityder och förbättra uppfångandet av människor med utmattningsproblematik.
– Bland annat är det äntligen på gång med en vårdenhet specialiserad på stress i VG-regionen säger Uno Billmark.
– Det har blivit bättre. Det händer saker här och där, och det tas nya initiativ, men det saknas struktur och organisation för att fånga upp de här människorna och ge rätt hjälp med en gång. Allt för ofta är det upp till en själv att ta tag i saker och söka rätt hjälp, och det orkar man inte i den situationen. Det finns mycket att göra och det är så viktigt att det här lyfts, avslutar Marie Hedman.
