Stor löneskillnad mellan kommunala sommarjobb

Att hitta ett sommarjobb är inte alltid helt lätt. På många ställen i landet hjälper dock kommunen till att fixa arbete för ortens ungdomar. Men hur väl betalt jobbet är skiljer sig stort beroende på var man bor. Det visar en rapport som SSU, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, har tagit fram.
I Hallsberg ligger genomsnittslönen för sommarjobbarna på bara 37:50 kronor i timmen. Men i Alvesta får de nästan tre gånger så mycket pengar i fickan – 108 kronor i timmen.
– Det är oacceptabelt stora skillnader. Anledningen till att det är så här tror jag beror på att vi inte har någon sammanhållen politik för ungas inträde på arbetsmarknaden, säger Gabriel Wikström, förbundsordförande i SSU.

Olika typer sommarjobb

Ungdomsförbundet har skickat ut enkäter till samtliga kommuner i Sverige, med frågor om vilken typ av jobb som erbjuds och vad genomsnittslönen ligger på.
I en del kommuner anordnas såkallad feriepraktik, där de anställda brukar ha en handledare och utför mindre sysslor som inte ordinarie personal gör. Ofta är dessa praktikplatser de som har lägst lön.
Vissa kommuner ordnar också ”riktiga” sommarjobb. Då kan det handla om exempelvis säsongsbaserat arbete, men det händer att ungdomar får vikariera för vanliga anställda.
– I Hallsberg har vi sett till att ordna arbete till alla de som sökt via kommunen. Därför blir det mycket småjobb, som att rensa ogräs eller utföra extrajobb i äldreomsorgen. Ungdomarna ersätter dock inte ordinarie personal. Vad gäller lönerna så är de framförhandlade med facket, säger Marie Fredriksson, arbetskonsulent på Hallsbergs kommun.
Men SSU har ändå valt att betrakta de jobb som erhålls i Hallsberg som riktiga sommarjobb, och inte feriepraktik.
Att man förhandlar lönerna med facket ser Gabriel Wikström som något positivt, och SSU:s rapport visar att så också sker i de flesta kommuner.
– Men facket borde också börja kolla på innehållet i jobben, inte bara lönerna. Om man satte sig ner och diskuterade med arbetsgivarna tror jag att man skulle kunna få fram mer kvalitativa jobb. Får ungdomarna utföra viktigare sysslor tror jag också att lönerna skulle bli högre, säger Gabriel Wikström.

Ett första steg ut i arbetslivet

En del kommuner menar att sommarjobben eller praktikplatserna främst är att se som ett första steg ut i arbetslivet, och att man därför kan acceptera att ersättningen är lägre. Men detta tror inte Gabriel Wikström är någon bra lösning.
– Om man anser att de sysslor som görs i dag inte förtjänar en högre lön, då är det nog ingen bra första arbetslivserfarenhet heller. Det är inget fel med mindre jobb som syftar till att ungdomarna ska få visa framfötterna och senare ha lättare att komma ut på arbetsmarknaden. Men det ska ändå vara till en skälig lön, säger han.