Alla är överens om att vården behöver läkare. Likaså flyr mycket kompetenta sådana till Sverige från bland annat Syrien, men det går trögt att få dem i arbete.

I Västra Götaland startade regionen som första landsting i landet i höstas en snabbkurs i svenska för syriska läkare.

– Det var lite i frustration över att vi inte kan ändra regelverket, men heller inte bara sitta och titta på. Vi försöker ta ett samhällsansvar och göra någonting för en grupp personer. Men vi får erkänna att vi inte har hela vägen klar för oss. Om vi hade behövt bestämma att vi skulle erbjuda språkutbildning, praktikplatser och ha hela vägen garanterad så hade vi aldrig kommit loss, säger Jenny Lundgren som är koordinator inom Västra Götalandsregionen. 

”En ganska krokig väg”

Eftersom Migrationsverket inte sammanställer asylsökandes yrken söktes syriska läkare upp på olika flyktingboenden och 31 personer började kursen. 

Jenny Lundgren ska försöka hjälpa läkarna med utländska legitimationer vidare. Fast hon konstaterar samtidigt att sjukvården inte bara går på knäna med sin faktiska verksamhet utan också redan har ganska stora utbildningsuppdrag för bland andra svenska läkarstudenter. 

I juni ska 10 av de 31 kursdeltagarna testa om de har de svenskkunskaper som Socialstyrelsen kräver. Under samma månad fattar regionspolitikerna beslut om kursens framtid.

Ett överhängande problem är bristen på möjligheter att få komma ut i sjukhusverksamheten, vilket krävs för att lära sig hur den svenska sjukvården fungerar och kunna praktisera ”sjukhussvenska”. Arbetsförmedlingen etablering har i dag ett 50-tal läkare inskrivna i Göteborg med omnejd som väntar på att kunna få sin legitimation godkänd. 

– Det har en ganska krokig väg att gå med ganska stora krav från Socialstyrelsen att uppnå, men flaskhalsarna blir att få komma ut på provtjänstgöring eller praktik i vården – som man måste göra och bli godkänd på för att få komma vidare, säger hon. 

Tar stopp vid praktikdelen

Sedan några år tillbaka anordnar Sahlgrenska akademin också ett ettårigt kompletteringsprogram för allmänläkare. Samma program ges i Linköping och på Karolinska. På grund av den skriande bristen på platser för praktik och praktiktjänstgöring kan programmen bara ta in 16 läkare per stad. Enbart i Göteborg sökte 150 personer. De som inte kommer in på kompletteringsprogrammet får själva plugga till kunskapstestet Tule. Men Pernilla Hultberg som är samordnare för kompletteringsutbildningarna vid Sahlgrenska menar att det systemet inte längre fungerar. 

– Kunskapsproven kan man lyckas ta sig igenom, men då det även är en praktikdel så tar det stopp. Det gäller specialistläkare, tandläkare och sjuksköterskor. Det är inte framkomligt så som det kanske var för bara fem år sedan, säger hon. 

Är själva inte nöjda med systemet

Flera instanser som ETC talat med efterlyser en nationell satsning som skulle sätta press på sjukhusen att erbjuda platser men också ge stöd så att sjukhusen kan finansiera handledning till de många läkarna som går och väntar. 

– Socialstyrelsen som äger frågan säger själva att de inte är nöjda med systemet, men alla går och väntar på att någon uppifrån från departementen ska komma med något direktiv. Vilket de inte gör, säger Pernilla Hultberg och nämner att en utredning legat färdig i två år utan att något hänt.

Samarbeten har inletts på nationell nivå, men det arbetet är bara nyligen påbörjat. Pernilla Hultberg skulle vilja se att Socialstyrelsen också kunde anvisa praktikplatser. Även om specialistläkarna inte behöver göra medicinskt kunskapsprov beslutar Socialstyrelsen om att de själva måste skaffa praktiktjänstgöring. Vilket alltså är hart när omöjligt.

– Det kanske vore bra om även specialistläkarna gjorde ett kunskapsprov och inför det provet fick möjlighet att gå en väldigt komprimerad kurs. Detta ska vi presentera i Almedalen, men vi har presenterat idén på utbildnings- och socialdepartementet tidigare i år. Där tänker vi lika, både Socialstyrelsen, Läkarförbundet och vi på lärosätena.