BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Då kommer chefen, Mårten Mårtensson Mårten. När han inser att Gunhild inte lever blir han ledsen, eftersom han var kär i henne.
Men med hjälp av Kim lär sedan dödsängeln ut till Gunhild vad lust och kärlek är, så att hon ska kunna få frid.
– Jag undrar vad alla här tyckte om pjäsen. Var den bra, frågar Charlie Moberg, som spelar Mårten, i mikrofonen efteråt. Han möts av en stor applåd från riksdagsledamöter, talespersoner för intresseorganisationer och några intresserade som har kommit hit till riksdagen med sina assistenter eller ledsagare.
– Det gick bra i dag, jag var taggad, säger Veronica Wallin som spelar Gunhild.
Bara några dagar tidigare spelade gruppen pjäsen för lokalpolitiker på teater Blanca Uppsala och Katrin Mandl, som spelar Kim, säger att hon då blev väldigt glad när hon fick höra att det fanns ett stort intresse för frågorna och att politikerna stannade kvar längre än den efterföljande workshopens sedvanliga 45 minuter.
– Det betyder att pjäsen har gjort nytta. Det är ju därför vi gör det här.
Kan vara ett laddat ämne
”Sagan om Liv och Lust” har tagits fram av teaterprojektet Kulturparken. Pjäsen vill sätta strålkastarljuset både på möjligheten för funktionshindrade att bejaka sin sexualitet, att utveckla den med eller utan en partner och att säga stopp när det inte känns rätt.
Att frågan om sex och kärlek för personer med funktionsnedsättning kan vara ett laddat ämne blir tydligt i den paneldebatt som följer i riksdagen efter att pjäsen har spelats.
RFSU:s ordförande Kristina Ljungros berättar att hon i dialog med en fackförening som organiserar personliga assistenter förstod att man aldrig hade diskuterat saken, och Jens Rydström, professor i genusvetenskap och författare till en bok som jämför situationen i Sverige och Danmark, konstaterar att bristen på riktlinjer gör situationen svår. Få assistenter, boenden eller andra professionella vet vad de ska göra när personer med LSS-beslut vill fortsätta träffa någon de har förälskat sig i eller pratar om sexuella behov.
– Jag skulle kalla det för en sexuell nöd. En del har så grava fysiska funktionsnedsättningar att de inte kan få sexuell stimulans. Många anhöriga känner sig helt övergivna med det här när deras barn kommer i puberteten – ska föräldrar som också är personliga assistenter behöva hjälpa sina barn med onani? Det finns inget stöd att få för boendepersonal, som själva är osäkra – de vill ju inte bli anklagade för sexuella övergrepp. I stället blir det tyst.
Lyftes till regeringsnivå
I Danmark finns i stället en guide och en kår av utbildade sexualvägledare att luta sig mot, förklarar Jens Rydström.
– Där lyftes det till regeringsnivå 1986, eftersom det lilla partiet Venstresocialisterna hade en kraftfull opinion i ryggen genom funktionshindersrörelsen, och för att ingen kunde säga emot att handikappade skulle kunna ha sex.
– I Sverige dog frågan i mitten av 1980-talet. Vänsterpartiet lade fram en motion 1986 som inte gick igenom och då rann frågan ut i sanden. Kanske var det för att LSS-reformen tog all luft, och i den fanns inget som handlade om sex och samlevnad.
– Nu håller LSS på att gå åt pipan och funktionshindersrörelsen känner sig tvungen att fokusera på det i stället. Men jag hoppas verkligen att den här diskussionen kan leda till politiska beslut.
LSS-utredare saknar direktiv
Den nuvarande LSS-utredaren Desiree Pethrus (KD) var också närvarande på debatten, men kunde inte lova att ta in perspektivet sexuell hälsa i utredningen, då det inte finns med i direktiven från regeringen.
– Men regeringen skulle kunna uppdra till Socialstyrelsen att ta del av de riktlinjer som finns i Danmark, för att snabbt skapa konkreta riktlinjer som fungerar här i Sverige.
– Det behövs också för att sätta upp gränser för vad exempelvis assitenter ska behöva göra och inte.
Magnus Lindén, projektledare från Kulturparken förklarar att det är ett ytterst medvetet val att spela upp pjäsen i riksdagen och mana till diskussion. Han beklagar att ansvariga ministern Åsa Regnér inte kunde vara med, eftersom frågan måste lyftas till rikspolitisk nivå.
– Det finns inga nationella riktlinjer för hur personalen ska agera eller vilka krav som kommunen eller andra LSS-utförare ska uppfylla. Det får väldigt stora konsekvenser.
Få möjligheter till dejting
Magnus Lindén berättar att det i Uppsala finns väldigt få mötesplatser för personer med intellektuella eller fysiska funktionsnedsättningar, och när man väl har träffat någon finns få möjligheter att skapa en varaktig relation. Man får inte stöd för att lära sig dejta och det är oftast uteslutet att ta med någon hem. Spontana möten är nästan omöjliga och det kan också vara svårt att få planera in en träff, eftersom inga rutiner är utformade för att hjälpa funktionshindrade med sina relationer. Samtidigt händer det att enskilda boendeassistenter försöker hjälpa sexuellt frustrerade brukare med sexhjälpmedel utan handledning, med risk att det gränsar till ett övergrepp.
– Men allra vanligast är att undvika att prata om sex, eller att följa med för att handla sexhjälpmedel. Att ignorera behovet.
I Uppsala kommun har politiker och anställda precis börjat få upp ögonen för att de kan behöva börja jobba med frågan, säger Magnus Lindén.
– Tidigare har det varit mycket motstånd mot Kulturparkens verksamhet från Uppsala kommun.
– Det har funnits ett slags inställning att man inte ska väcka den björn som sover. Men nu har inställningen ändrats. Vi har ett välfungerande samarbete och vi deltar i en utredning som kommunen gör.
Men rent praktiskt finns fortfarande mycket kvar att göra.
– Än så länge är det nog bara Malmö stad som jobbar aktivt med frågorna och har rutiner. Och eftersom frågan är så känslig behövs tydliga direktiv uppifrån.