Som Dagens ETC berättade i går råder stor brist på arbetskraft inom många välfärdsyrken. Särskilt stor är bristen i sjukvården och i skolan. Samtidigt finns det idag 15 000 högutbildade nyanlända i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Många av dessa är utbildade i just de yrken där det behövs personal. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) anser att en stor del av deras kompetens kan tas till vara – och personalbristen då samtidigt minska. Det med hjälp av regeringens satsning på snabbspår.

– Snabbspåren är inte hela lösningen, men de kommer att vara en viktigt pusselbit. Framförallt kommer de att innebära att vi inte slösar på den kompetens som finns. Människor som har den erfarenhet eller utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden ska jobba i rätt yrken, säger hon.

Onödiga hinder ska bort

Den nationella satsningen på snabbspår har samma syfte som Stockholms stads projekt Från nyanländ till nyanställd lärare som vi berättade om igår – den som kan ett visst yrke där det råder brist på arbetskraft ska få jobba med det också i Sverige. Och som namnet säger, det ska gå betydligt snabbare än idag att få ett kvalificerat jobb. Hur spåren ska vara utformade beror på vilket yrke det handlar om, och vem det handlar om.

– Till skillnad mot systemet med etableringslotsar som snabbspåret nu ersätter, ska det inte vara samma lösning för alla. Insatserna måste formas efter varje individ, säger Ylva Johansson.

Strax innan jul lanserades snabbspår för 21 yrken inom hälso- och sjukvård. Många av dessa är jobb som kräver legitimering. Idag tar det ofta runt fem år för en sjuksköterska att få svensk legitimation och kunna börja jobba i Sverige. Ylva Johansson hoppas att den tiden kan halveras.

– Eftersom det är ett yrke som kräver legitimation går det inte att veta exakt, varje individ måste nå upp till de krav som ställs för att få legitimationen Men genom att ta bort onödiga hinder, som till exempel att du måste vara klar med svenskutbildning innan du påbörjar en validering, så kommer tiderna kunna kortas rejält, säger hon.

Även för att minska lärarbristen tror Ylva Johansson att nyanlända kan spela stor roll.

– Förutom snabbspår för att bli behörig lärare tror jag att många samtidigt som de går snabbspåret kan vara ute i skolor och undervisa på sitt modersmål. En lärare som kan arabiska kan göra jättestor nytta, samtidigt som de tidigt får komma ut och jobba, säger hon.

Men Ylva Johansson tror inte att snabbspår är hela lösningen på personalbristen. För att klara det behovet SKL ser på 500 000 tjänster inom välfärden fram till 2022, menar hon att mer krävs.

– När det gäller välfärdsyrkena generellt måste villkoren bli bättre. Det måste finnas möjlighet till löneutveckling och arbetsvillkoren måste vara så bra att människor väljer yrkena, och väljer att stanna kvar.

Snabbspår

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Handlar om att hitta snabbare vägar in på arbetsmarknaden för nyanlända som har utbildning och yrkeserfarenhet som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Snabbspåren tas fram i trepartssamtal, med arbetsmarknadens parter, regeringen och berörda myndigheter.

Flera insatser görs parallellt, till exempel kombinera yrkessvenska, praktik och validering

Några av de snabbspår som är på gång: kockar (redan sjösatt), byggingenjörer, fastighetstekniker, industriarbetare, ingenjörer, målare, socionomer, skogsarbetare, yrkesförare.

Källa: Arbetsförmedlingen