Uppsala för sin del kommer att framhålla framgångarna med kommunens klimatprotokoll och en solkarta man har tagit fram för att stimulera fler aktörer att sätta solceller på lämpliga tak. 

Stopplag ställer särkrav

– Kommunerna är viktiga i klimatarbetet. Det är vi som planerar för byggande och trafiklösningar och förutsättningarna för kollektivtrafik. Det är vi som har miljötillsynen och som kan utveckla samråd och samverkan för klimatet på lokal nivå, säger MP:s kommunalråd Maria Gardfjell som sitter med i klimatkommunernas styrelse. 

Men i sitt arbete har kommunerna inte alltid tillräckligt stöd av staten. I vissa fall sätter regering och myndigheter upp hinder, trots uttalade ambitioner om miljömålen. Ett exempel är den stopplag för kommunala särkrav på byggande som förra regeringen införde 2013. Den innebär att kommuner inte får lov att ställa särskilda krav på energieffektivitet i byggprocesser eller på att nybyggen ska byggas som energisnåla så kallade passivhus. Förra regeringen fruktade att bostadsbyggandet skulle hämmas av sådana krav och den nuvarande regeringen har inte tagit bort lagen. När den trädde i kraft konstaterade stadsplanerare att en del prestigeprojekt, till exempel Hammarby sjöstad i Stockholm aldrig hade kunnat byggas om lagen hade varit i kraft tidigare.

Stora skillnader i drift

Byggande är utsläppstungt, både på grund av råvarorna som krävs, transporterna som måste göras och att koldioxid bildas när cement används till betongfundament. Dessutom är det stora skillnader mellan hur energieffektiva husen är när de har kommit i drift. Kommuner har ofta ställt tydliga krav på byggande och energieffektivitet. 

– Lagen är inte bra. Kommunerna har inte valt att ställa särkrav för att sätta käppar i hjulen, utan för att skapa ett innovationstryck. Det har inte bara ett värde för klimatet utan också för lönsamhet och tillväxt, vilket förra regeringen inte kan ha förstått, säger Maria Gardfjell.

I Uppsala har man i stället valt att försöka hitta så mycket frivilliga överenskommelser som möjligt med byggherrar och fastighetsbolag, men man har inte makten över hur de i slutändan bygger bostäder. 

– Det vore bra om kommunerna hade fler styrmedel, men i Uppsala har frivilliga samarbeten fungerat för att skapa hållbara stadsdelar där vi bygger nytt. Det rör inte bara byggnaderna, utan även tillgången till kollektivtrafik, cykelvägar och bilpooler, säger Maria Gardfjell. 

– I utbyggnaden av östra Sala backe har vi till exempel dialog med Citylab för att skapa så bra hållbarhet som möjligt i stadsdelen som helhet.

Stopplagen för byggkrav är inte det enda exemplet där klimatkommuner känner sig motarbetade av staten. Den nya beskattningen av förnybar el, och att många myndigheter helt åsidosätter klimatmålen är en annan. Särskilt tydliga miljökrav skulle klimatkommunerna vilja se hos Trafikverket. 

– Jag hoppas att vi kan få en dialog med statliga representanter på årsmötet och sätta lite press på dem, säger Maria Gardfjell. 

Annars ser hon särskilt fram emot den dialog som klimatkommunerna ska inleda med SKL, Sveriges kommuner och landsting. 

– Vi har mycket att lära av varandra. SKL har tagit fram viktiga modeller för klimatanpassning, alltså hur kommuner kan anpassas till förhållandena vid ett varmare klimat. 

Fotnot: ETC har sökt bostadsminister Mehmet Kaplan men har fått vår intervju inställd. Vi har inte heller fått några kommentarer om huruvida stopplagen kommer att avskaffas.