Uppsatsen Legitimising and delegitimising the monetary system undersöker om det skulle ha positiv inverkan på miljön och minska miljöförstöring om Riksbanken fick monopol på penningskapandet. Idag skapar privata banker nya pengar genom utlåning. Reformen skulle innebära att bankerna inte får låna ut alla pengar folk har på banken, utan bara pengar på låsta sparkonton. Uppsatsen är en genomgång av kunskapsläget.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Vad har du kommit fram till?
– Till att börja med är ämnet väldigt obeforskat. Några ekologiska ekonomer hävdar att det borde vara så att det penningsystem vi har i dag, där pengar skapas mot ränta, att det är tillväxtdrivande och att tillväxtkravet bidrar till den ekologiska krisen. Sedan om man tittar på andra nationalekonomer, som inte är ekologiska ekonomer, så är det många som håller med om att vårt penningsystem är tillväxtdrivande, men utan att se en koppling mellan tillväxt och den ekologiska krisen, de ser inte den kopplingen överhuvudtaget. De tycker att banksystemet ska bidra med tillväxt.
Är de ens intresserade av kopplingen mellan tillväxt och miljöförstöring?
– Miljön är som en ickefråga i det konventionella ekonomiska tänkandet. Det är ett problem i dag när vi står inför den här otroligt allvarliga klimatkrisen att det överhuvudtaget inte diskuteras. Men bara under året som jag har skrivit har det kommit ny forskning på området.
Hur ser ett ekologiskt hållbart penningsystem ut?
– Jag har inga färdiga svar, det behövs jättemycket mer forskning. Men lokala valutor eller penningreform är två förslag som har förts fram av ekologiskt sinnade ekonomer. De som förespråkar lokala valutor är gröna på det mer utomparlametariska sättet och vill decentralisera makten, medan de som förespråkar en penningreform utgår från ett mer ett statligt sätt att jobba.
– Penningsystemet är jättekomplext och det finns kanske inga fullständiga svar. Det som i alla fall är väldigt tydligt är att penningsystemet är skapat av politik och människor. Det är inga naturlagar att det måste se ut på ett visst sätt, vi ska inte mystifiera penningsystemet. Vi kan omforma det. Vi bör fundera på hur vi utformar penningsystemet så att det underlättar en omställning till långsiktig hållbarhet.
– De som har designat dagens penningsystem var inte så intresserade av den frågan och det är på många sätt begripligt. Men idag bör vi verkligen intressera oss för det.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.