– Det är en kunskapskollaps vi ser, säger Johan Perhson (L), arbetsmarknads- och integrationsminister. 

– Aldrig tidigare har Sverige tappat så mycket när det gäller resultaten i matematik och läsning. 

Lotta Edholm (L), skolminister, säger att svensk skola måste göras om i grunden. Lärarutbildningen måste ses över, skärmar måste bort från undervisningen och skolan måste fokusera mer på att lära barnen läsa, skriva och räkna i tidig ålder. Men framför allt vill hon öka den statliga styrningen av skolan. 

– Vi har ett systemfel i i skolan.  Det är väldigt stora skillnader mellan hur mycket pengar kommunerna satsar på sina skolor. Det skiljer ungefär 70 000 kronor mellan den kommun som satsar mest och den som satsar minst. Ungefär hälften av de pengarna kan man förklara på objektiva grunder, men resten beror ju sannolikt på att när skolan kommunaliserades så valde en del kommuner att satsa mindre på sin skola. Och det lever kvar, säger Lotta Edholm till Dagens ETC.

Kunskapen sjunker, inte vinsterna

Daniel Riazat, skolpolitisk talesperson i Vänsterpartiet, säger att regeringen har möjlighet att redan idag minska skillnaderna mellan skolor och mellan elever.

– Nedskärningspolitiken är en viktig förklaring till att elevernas resultat sjunker. Vi försöker få regeringen att förstå att det räcker med nedskärningar nu. Men tyvärr så har regeringen och Sverigedemokraterna lagt fram en budget som kommer att leda till ännu mer nedskärningar nu och det kommer att förvärra situationen ytterligare, säger han. 

Han pekar också på marknadssystemet i den svenska skolan som en anledning till att resultaten i Pisa-undersökningen sjunker. 

– Aktiebolagen och vinsterna inom den svenska skolan måste stoppas. Sedan Pisa-undersökningarna inleddes har de svenska resultaten sjunkit, med något enstaka undantag. Något som inte har sjunkit är marknadsskolornas vinster, de har ökat. Men det är barnen som får betala, säger Daniel Riazat. 

”Inte migrationens fel”

Även Åsa Westlund, skolpolitisk talesperson i Socialdemokraterna, lyfter marknadsskolan som den viktigaste förklaringen till de sjunkande resultaten. 

– Egentligen borde Sverige inte ha drabbats lika hårt som andra länder av pandemin eftersom vi höll våra skolor öppna. Men vi vet att vi har en underliggande trend i Sverige där vi har en ökad ojämlikhet och där elever som har störst behov inte får det på grund av att vi har den här marknadsskolan. Och pandemin har ökat de klyftorna som vi ser, säger hon. 

Lotta Edholm (L) lyfter själv friskolesystemet som ett problem och säger att borgerliga partiet haft en naiv syn på systemet. 

– Vinsterna som friskolekoncernerna gör är ett problem om det är så att man gör det på bekostnad av elevernas kunskapsutveckling. Och jag kan se att det förekommer när det gäller till exempel lägre andel behöriga lärare och möjligheten till bra praktikplatser och så vidare, säger hon till Dagens ETC. 

Johan Persson (L) säger vid upprepade tillfällen under presskonferensen att de sjunkande Pisa-resultaten också kan bero på en misslyckad, eller missriktad, integrationspolitik, som fortplantat sig in i skolan. Han förklarar inte närmare vad han menar, men Daniel Riazat reagerar på det påståendet. 

– Det är väldigt tydligt att skillnaderna mellan elevers prestationer handlar om vilka socioekonomiska förutsättningar man har. Sen är det så att klass och migrationsbakgrund har kommit att bli sammansvetsat på grund av rasism och andra strukturer. Men jag tycker inte att det är rimligt att återigen peka ut migrationen som anledningen till att jämlikheten i skolan inte fungerar.