Det var vid årets första partiledardebatt som Stefan Löfven presenterade fyra punkter för att skapa arbetsro för äldreomsorgen och sjukvården. Det som väckte mest uppmärksamhet var förslaget att stoppa privatiseringar inom äldreomsorgen under coronapandemin.
Otryggare anställningar
I coronakommissionens delbetänkande om äldreomsorgen som presenterades före jul är kritiken skarp. Kommissionen pekar bland annat ut låga löner inom äldreomsorgen, brist på utbildning och osäkra anställningsvillkor.
– Det är uppenbart att vi har problem i välfärden som är väldigt omfattande och stora. Äldreomsorgen, skolan och sjukvården är underbemannad. Det finns oerhörda problem som har blivit tydligare under pandemin, men det börjar och slutar inte där, säger Daniel Suhonen.
I dag finns det enligt IVO, inspektionen för vård och omsorg, 598 privata äldreboenden med tillstånd i Sverige. Och omkring var femte person som har blivit beviljad särskilt boende bor i privat regi. Andelen boende i privat regi har legat runt 20 procent de senaste tio åren.
När fackförbundet Kommunal för några år sedan granskade anställningsvillkoren och lönerna i privat driven omsorg visade det sig att andelen som var deltidsanställda eller hade tidsbegränsade anställningar var högre hos privata utförare än inom den kommunala omsorgen.
Kommunals chefsekonom Torbjörn Dalin är därför positiv till Stefan Löfvens förslag.
– Det är rimligt att inte göra utförsäljningar och privatiseringar åtminstone under pandemin. Vi behöver inte skapa mer oro hos personalen eller de äldre i den här situationen. Sedan är det inte någon hemlighet att Kommunal inte är positiva till vinstdrivna företag. Vi har inga problem med om det skulle bli ett stopp längre tid än under pandemin, säger han.
Både Torbjörn Dalin och Daniel Suhonen påpekar att Stefan Löfven är bakbunden av januariavtalet. Enligt avtalet ska regeringen inte driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden.
– Stefan Löfven vill säkert säga att privatiseringarna ska stoppas, men då springer Nyamko Sabuni och sätter sig hos KD och M. Man kan inte ha ett avtal som ger tankeförbud och yttrandeförbud. Det är uppenbart att januariavtalet är helt perverst i sin form, att sossarna inte kan säga socialdemokratiska saker, för då spräcks avtalet, säger Daniel Suhonen och fortsätter:
– Det kan Löfven bara ändra på genom att tala med klar och tydlig röst. Sen om förslag inte kan genomföras på grund av hur det ser ut i riksdagen är en annan sak, men man måste säga vad man tycker och inte mumla.
”Privata inte klarat sig sämre”
Sabina Joyau, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, säger att det är svårt att veta vad statsministern vill åstadkomma med utspelet.
– Om han vill skapa lugn och ro, och han menar att verksamhetsövergångar inte skapar det, då borde han säga att stoppet gäller åt båda håll, säger hon.
Sabina Joyau säger också att utspelet kan tolkas som ett försök från regeringens håll att lägga skulden för bristerna inom äldreomsorgen hos någon annan än sig själv.
– Coronakommissionen har pekat ut att regeringen har en stor skuld. Han insinuerar att de privata äldreboendena skulle ha klarat sig sämre i pandemin och det är inte sant. Det finns inga undersökningar som visar det. Många av våra medlemsföretag är ganska trötta på att möta den typen av påhopp som inte är underbyggda, säger hon.
Kommissionen pekar dock ut bland annat otrygga anställningar som en brist, och det är ett område där andra rapporter visat att de privata äldreboendena är sämre än kommunala. Hur ser du på det sambandet?
– Det samband man kan konstatera är att Sverige har haft en stor allmän smittspridning vilket haft betydelse för att smittan tagit sig in på äldreboenden. Det visar både kommissionen och de undersökningar som vi själva har gjort, säger Sabina Joyau.
Vårdföretagarna har med hjälp av ett analysföretag analyserat data från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten samt själva gjort en enkät med sina medlemsföretag för att undersöka om det finns några samband mellan smittspridningen och saker som anställningsvillkor, hur väl hygienregler följs och sjukfrånvaro.
– Det vi ser är att det inte finns några samband. Därmed inte sagt att vi inte tycker att det är viktig med personalens villkor och hygienrutiner. Men det finns i dag inga studier som hittat andra samband än just den stora samhällsspridningen.
