Göteborgspolitiken är numera indelad i fem olika lag med SD ensamma längst ut till höger, den styrande Alliansen med M, KD, C och L, Demokraterna som näst största parti som står för sig själva, Socialdemokraterna som största parti som också står för sig själva, samt det rödgrönrosa samarbetet med V, MP och FI.

– Det är ju den rörigaste mandatperioden i mannaminne tänkte jag säga. Efter valet 2018 så har vi numera tio partier i fullmäktige, varav nio i kommunstyrelsen, kommenterar Jonas Attenius i ett konferensrum i kommunhusets innanmäte. Det är FI, med sina 2 mandat som inte har plats i styrelsen.

– Vi har ett styre av Alliansen, som håller ihop. De krackelerar ju lite varstans annars. Men de har ju bara 29 procent, så det är ett av Sveriges svagaste styren och helt beroende av olika sorters stöd för att få igenom sin politik, fortsätter han.

De största står utanför

Det ger en unik situation i Göteborg, då de två största partierna står utanför den bärande makten. Men det har också skapat en situation där varken styre eller en ren opposition har någon majoritet, och alla tänkbara konstellationer tvingas samarbeta och hitta lösningar i sakfrågor.

– Det skapar en dynamik i arbetssättet här som är väldigt speciell. En traditionell opposition vet ju om att den förlorar alla frågor i omröstningar. Men här har vi som oppositionsparti ändå väldigt stort inflytande på politiken, säger Jonas Attenius.

55 procent höger

För Socialdemokraterna, som har både den styrande Alliansen och Demokraterna till höger om sig, och det största oppositionsblocket i form av de rödgrönrosa till vänster, innebär det alla möjliga varianter av samarbete för att få majoritet i olika beslut.

– De här olika formationerna vet ju att om de får med sig oss så går de förslagen ofta igenom. Vi har haft en rad mer eller mindre oheliga kombinationer här. Vi hade Skeppsbron nyss där Demokraterna, MP och vänstern gick ihop och hade majoritet. Det händer väldigt konstiga saker i politiken i Göteborg, säger han.

Skeppsbron är en snårig fråga i sig, men i stort var det som hände att Demokraterna och de rödgrönrosa partierna körde över Alliansen och Socialdemokraterna och återremitterade en plan de tyckte blev alldeles för dyr.

Jonas Attenius säger att han väldigt ofta får frågan om varför de inte skriver ihop sig i det klassiska rödgrönrosa blocket som tidigare styrde staden i många år.

– Men den kombinationen innebär ungefär 45 procent. Det ger ju en högermajoritet, och den slår till emellanåt. Även om Alliansen och Demokraterna inte samarbetar på något sätt, så i vissa ideologiska frågor med privatiseringar och utförsäljningar så är den stabil. Och SD röstar ju höger så det ryker. Så, vi har 55 procent som är höger. Vi får inte glömma det, säger Jonas Attenius.

Kompetensförsöjning viktig

Som största och viktigaste fråga såhär i halvtid pekar han ut välfärdens finansiering, men även trygghetsfrågan.

– Nu är vi ju i ett exceptionellt läge med pandemi, men personalbristen och kompetensförsörjningen av våra verksamheter är otroligt viktig. Och det handlar om de längst ut. Vi behöver fler undersköterskor, fler barnskötare, med mera. Det för mig är vårt grundläggande uppdrag och en väldigt viktig och bärande fråga.

Den frågan har de gemensamt med de rödgrönrosa. Den andra frågan är det som särpräglar, menar han.

– Nu i en fristående oppositionsroll kan vi profilera oss i frågor som vi inte kunnat i tidigare samarbeten. I trygghetsfrågorna är vi mycket tydligare idag kring vad vi tycker och tänker. Det kan vara allt från ordningsvakter och kameror till andra delar.

Orolig för oåterkalleliga beslut

Jonas Attenius menar att Socialdemokraterna bedrivit en aktiv och framgångsrik oppositionspolitik under de här två åren. Som en av de främsta framgångarna vill han lyfta skolfrågan.

– I vår återremiss till Kommunfullmäktige förra året lyckade vi säkra mer pengar till skolan. Det var en outsourcing på gång där, man skulle avyttra 1 100 jobb genom vaktmästeri, måltid och lokalvård. Där skulle man ut och pressa priserna 30 procent till, men vi fick tillbaka Alliansen till förhandlingsbordet och lyckades stryka delar som annars varit oåterkalleliga, säger han.

De delar som är just oåterkalleliga i Alliansens politik ser han som största farhåga även framåt. Ingrepp som inte går att ändra tillbaka om de genomförs.

– I deras budget finns det ett antal försäljningsuppdrag. De vill ju sälja ut våra gemensamma tillgångar för att finansiera välfärden så att säga. Det är ett ganska extremt uppdrag där de går igenom alla bolagsdelar vi har. Men det har ju inte gått så speciellt bra för dem än om vi ska vara ärliga.