Folkhälsomyndigheten konstaterar att den psykiska ohälsan bland unga ökar. Jeanette Bäfverfeldt på sjukvårdsstrategiska teamet i Västra Götaland menar att stödet som finns i dag är gammaldags.
– Det görs jättemycket bra – men det räcker inte. Vi måste hitta nya sätt att arbeta med detta på och arenan för att pröva nya saker verkar helt stendöd om jag ska vara ärlig. Sjukvården borde ta bollen och springa ut där och göra något nytt, säger hon.
Svårt få killar till ungdomsmottagning
Enligt rapporten Hälsa på lika villkor är andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande i ålderskategorin 16–29 år större än i alla andra åldrar. Hela 30 procent av tjejerna i Göteborg och 21 procent av killarna.
– Vi saknar något som inte riktigt finns. Det är inte ungdomsgården, föreningen eller vårdcentralerna – utan alla aktörerna får kliva ur sina sammanhang för att skapa något nytt och livsbejakande, lyssna på ungdomarnas behov och på varandra som professioner. Även ideella organisationer gör ett jättebra jobb, men de har också sin kultur som de kör i, säger hon.
Ungdomsmottagningar erbjuder samtal, men har ofta svårt att få killar att besöka dem. Och många unga vet inte ens att man kan komma till kurator på vårdcentralen.
– Unga i förorter som Angered och Hjällbo köper inte heller konceptet vi har med föreningslivet. Det är så svenskt att vara med i en förening och kanske gå och prata med någon där. Vi behöver bygga helt andra konstruktioner, säger hon.
Oroliga att få diagnos
Skype och samtal över nätet är ett sätt som skulle kunna attrahera dem som drar sig för att söka upp befintliga institutioner. På nätet finns idag Umo, en nätbaserad ungdomsmottagning, men de behöver också hjälp att nå ut. De flesta instanser har helt enkelt fullt upp och formen passar inte alla.
– Hela sjukvården jobbar med att se det mesta som en sjukdom. Det gör ungdomar oroliga för att få en diagnos och kanske till och med bli omplacerade från sina föräldrar. Ungdomar kanske bara efterlyser någon som kan lyssna på de vardagsproblem man har innan de blir jättestora. Samtal i ett rum med en professionell kurator eller psykolog är också nödvändigt, men det kan finnas andra sätt att tala på, säger Jeanette Bäfverfeldt.
Arbetslöshet en stark koppling
Nyligen publicerade Folkhälsomyndigheten en studie som visar ett direkt samband mellan psykosomatiska besvär och socioekonomiska faktorer, ungdomar som upplever att familjens ekonomi är dålig mår sämre. Forskning visar också att arbetslöshet är starkt kopplat till psykisk ohälsa.
– Man skulle behöva jobba med flera saker i ett koncept, rådgivning kring arbete och så vidare. Man behöver fånga en komplexare situation än man gör i dag och gå bakom ångesten och se vad det beror på. Som att man inte får ett arbete, eller utanförskapet man kan känna som invandrarungdom, säger Jeanette Bäfverfeldt.
”Släpp loss samtalet”
Sjukvårdsstrategiska teamet vill tillsammans med ungdomar och flera andra aktörer pröva nya metoder att arbeta med som stämmer bättre med det som efterfrågas. De sneglar till exempel på ett projekt i Karlstad som kallas Psyklabbet och som i början av december bjöd in ett par dussin unga för att diskutera fram nya vägar till psykiskt välmående. Jeanette Bäfverfeldt skulle också vilja att ideella verksamheter användes bättre i samarbete med till exempel sjukvården.
– Släpp loss samtalet – då kommer ungdomarna att nappa på det. Jag tänker ibland när jag går förbi gymmet och ser alla som sitter och cyklar att vi behöver sådana rum där människor pratar med varandra, kanske mediterar, lyssnar på musik eller läser. En miljö där vi talar om att det är härligt att leva, även om det inte är helt enkelt. Här inne för vi samtal om livet – varsågod och kom in!
