På Ängkärrskolan får barn med läs- och skrivsvårigheter extra hjälp, och personaltätheten är hög. Hit kommer elever som inte klarat av att gå i ”vanliga” kommunala skolor eller friskolor. Men nu räknar skolan med att behöva stänga om ett år, eftersom Stockholms stad ändrar ersättningen för barn med behov av särskilt stöd. Nu får fler barn nej till särskilt stöd eller sänkt ersättning.

Det extra stödet för barn med dyslexi försvinner helt, både för resursskolor och vanliga skolor, och ska nu klaras av inom ramen för skolpengen. Omöjligt, menar Carin Segerström, rektor på Ängkärrskolan.

– De här barnen behöver små undervisningsgrupper och väldigt hög personaltäthet. Det kan vara väldigt tidskrävande. Vi har elever som kommer hit som läser fem till 18 ord i minuten när de är 13 år gamla och ändå ska klara av att uppfylla målen.

Ängkärrskolan tvingas säga upp fem assistenter inför höstterminen. Fler neddragningar är att vänta under hösten, och om ett år måste skolan alltså läggas ned, enligt rektorn Carin Segerström.

Stina Bergman Blix son August, som fyller 13 i höst, hör till de elever som kan tvingas byta skola om ett år. Han har liksom flera andra elever på Ängkärrskolan både grav dyslexi och Adhd.

– Jag är helt förtvivlad. Det här betyder att han kommer gå i den kommunala skola som han tillhör, och där kommer han inte att kunna klara målen. Han behöver mycket stöd i alla ämnen.

Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm (FP) har försvarat stadens nya regler för särskilt stöd med att de är mer rättvisa, och att alla barn får stöd oavsett vilken skola de går på.

– Det här leder till mer lika villkor mellan kommunala skolor och friskolor, säger Lotta Edholms pressekreterare Ulrika Frändén.

– Man får inte bidrag utifrån en diagnos utan utifrån behov. Rektor har ett ansvar för att barnen får det stöd de behöver.

– Vi har en jättehög skolpeng i Stockholm och skolorna ska klara det här inom den ramen.

Men Stina Bergman Blix har andra erfarenheter.

– I första klass sa August ”jag är sämst i allt, men det har jag vant mig vid”. I förra skolan hade han en assistent och en specialpedagog som han kunde gå till 20 minuter i veckan.

– Men han nådde inte målen, och fick ofta sitta och lyssna på ljudböcker på lektionerna. Nu har han lätt för sig i skolan med A i biologi och B i matte. ”Här är alla som jag”, säger han.