”Jag släcker bränder i dagsläget med det finns nog ingen brandsläckare stor nog att hantera nästa läsår”. Det skriver en lärare på en grundskola i västra Stockholm. På den aktuella skolan ska klasser slås ihop, vikariat ska inte förlängas och en bibliotikarie som arbetat halvtid på skolan ska inte ersättas för att budgeten ska gå ihop.
”Det här får inte gå obemärkt förbi, vi måste samlas kring detta för att kräva förändring”, står det också i ett av inläggen på nystartade instagramkontot ”Stockholms skolor larmar”. Och: ”Jag undrar vad jag ska säga till alla oroliga föräldrar som kommer ringa. Skrik uppåt, vill jag svara. Hjälp oss.”
Det är för att nå ut utanför skolans värld som kontot har startat.
– Det kan vara svårt att förstå en siffra på ett papper. Vilka konsekvenser en sådan besparing egentligen får. Med de här vittnesmålen vill vi förklara det på ett enkelt sätt, säger Hanna Garberg, lärare och förtroendevald på fackförbundet Sveriges lärare i Stockholm.
500 elever i veckan
Grundproblemet är att staden inte skjuter till tillräckligt med pengar för att klara ökade kostnader under nästa läsår. Initiativet ”Stockholms skolor larmar” samlar därför in namnunderskrifter för att få kraft bakom ett krav om att 250 miljoner kronor ska skjutas till. Om de pengarna inte når skolorna säger Hanna Garberg att vi får räkna med en avveckling av en likvärdig skola för alla.
– Det som händer om man tar bort alla kringfunktioner som elevassistenter och socialpedagoger är att studieron för eleverna försämras. Våldet eskalerar, både mellan elever och där elever är våldsamma mot lärare, för det finns ingen som kan möta Kalle i korridoren och se om han har haft en dålig morgon. När klasserna blir större blir det omöjligt för mig som ämneslärare att se alla elever och ge dem den individanpassade undervisning som de har rätt till.
Hanna Garberg tar en skola i Stockholm som exempel som förlorar 20 tjänster. Där ska bildläraren nu ha 500 elever i veckan.
– Det är ett skämt. Bild är ett ämne som alla andra. Hur ska den läraren klara det utan att gå sönder.
”Skolan ska lösa allt”
Det är några saker som har fått det att tippa över just i år, säger Hanna Garberg. De 5000 kronor i friskvårdsbidrag per anställd, som det blågröna styret införde som ett tack för slitet under pandemiåren, lämpas i år över på varje enskild skola istället för att vara en kostnad för staden.
– 5000 per anställd motsvarar en lärartjänst på en stor skola. Och det här är inget som skolorna kan vägra, säger Hanna Garberg.
Inflationen drabbar även skolorna i form av ökade kostnader för material och löner. Utöver det drabbas nu de kommunala skolorna av ett sjunkande elevunderlag, dels för att barnkullarna blir mindre men också för att många elever går till friskolor.
– Idag vill man att skolan ska lösa alla problem. Allt från gängkriminalitet till hedersvåld och sexuellt utnyttjande. Man pekar på skolan och säger, hur kunde den inte se att den här personen var på väg in i kriminalitet och förhindrade det. Vi kan inte lösa en millimeter till av de här sakerna om vi inte får förutsättningarna, säger Hanna Garberg.
Och enligt henne här det här initiativet och den demonstration som planeras den 6 maj bara början.
– Vi ger oss inte.
