Engagerade mot ombildningar
Dagens ETC träffar Fredrik Cerha och Adam Lövin på kaféet Bästa svängen i söderförorten Hökarängen. Fredrik Cerha råkar genast i samtal med föreståndarinnan, som efterlyser fler klistermärken och knappar med budskapen: ”Jag älskar att hyra” samt ”Nej till ombildning”.
– De är efterfrågade, det är många som kommer in här och frågar efter dem, för att kunna sprida kampanjen vidare, säger hon.
Fredrik Cerha och Adam Lövin företräder nätverket Hökis mot ombildningar.
– Det finns en ganska stor oro här i området skulle jag vilja påstå. En av våra gemensamma vänner som också är engagerad i nätverket berättade om en kvinna som ringt och gråtit för att hon var så uppriven, säger Fredrik Cerha, som nu satt sig till bords med en kopp nybryggt kaffe.
Framförallt handlar oron om att grannar ska ställas mot varandra, konstaterar Adam Lövin.
– Men den största oron som jag själv känner, är om jag skulle tvingas till att bli hyresgäst hos en bostadsrättsförening, i stället för hos allmännyttan. Jag är ganska säker på att man skulle behöva slåss för sina rättigheter som hyresgäst på ett helt annat sätt då.
En kvinna han är bekant med ska ha velat ha ett handtag uppsatt på badrumsväggen, eftersom hon med åldern börjat bli lite svajig på benen.
– En sådan liten enkel skitsak liksom. Hon fick driva ärendet hela vägen till hyresnämnden, eftersom bostadsrättsföreningen hon hyrde av, vägrade att bekosta det.
”Blir förbannad”
Förutom de rent individualistiska skälen till att inte vilja hyra bostad av sina egna grannar (i och med att det skapar en beroendeställning), handlar ombildningsfrågan även om aspekten av vilken stad man vill leva och bo i, resonerar Adam Lövin.
– Om man lyfter blicken ovanför sin egen vardag, så blir ju frågan: ”Vem är staden till för egentligen?”. Är den till för marknadskrafterna eller alla oss som bor här?
Fredrik Cerha, som stör sig ordentligt på bostadsborgarrådet Dennis Wedins (M) argumentation om att ombildningarna nu möjliggörs i ytterförorterna för att det ska skapa mer uppblandade bostadsområden och integration mellan stadens invånare, är märkbart upprörd och fyller i där Adam Lövin satte punkt:
– Alltså, jag blir så förbannad på det här snacket om att fler bostadsrätter skulle skapa mer trygghet. I stället för att prata om oss och vad vi vill ha, om vad vi tycker är tryggt och trevligt, så borde han kanske komma ut hit och fråga oss som bor här. Vi trivs faktiskt jättebra här i Hökarängen.
”Förstår oron”
Någon annan som också bor i Hökarängen är oppositionsborgarrådet Clara Lindblom (V). Hon förstår att väldigt många stockholmare i stadens ytterområden nu är oroliga och till och med förbannade.
– Det våra borgerliga politiker i stadshuset inte verkar förstå, är att människor faktiskt trivs väldigt bra i sina hyresrätter, säger hon.
Att så många nu engagerar sig mot ombildningarna av allmännyttan, har att göra med den extrema bostadsbristen som råder i Stockholm, tror Clara Lindblom.
– Och framförallt råder ju en extrem brist på hyresrätter med rimliga hyror. Att i detta läge då minska tillgången på dem ytterligare, tror jag det är många stockholmare som inte begriper sig på.
MP slår ifrån sig
Att det blågröna styret i Stockholms stad har utlovat en utökad nybyggnation av hyresrätter, spelar mindre roll i detta hänseende, anmärker hon, eftersom hyrorna för de lägenheterna kommer att landa på åtminstone det dubbla.
– Jag är faktiskt väldigt besviken på Miljöpartiet. I fyra år jobbade vi tillsammans för att öka tillgången på hyresrätter med rimliga hyror, som vanligt folk har råd att bo i. Nu har de helt bytt sida och bidrar i stället till att minska det antalet. Det är obegripligt hur de kan svika sina väljare på det sättet.
Martin Hansson, intern gruppledare för Miljöpartiet i Stockholms stad, slår ifrån sig kritiken och invänder att MP inte alls sviker något löfte till sina väljare, eftersom de aldrig sagt sig vara 100 procent emot bostadsrättsombildningar inom allmännyttan.
– I vårt bostadspolitiska program, som antogs på årsmötet 2017, framgår att vi ska ställa oss bakom försiktiga ombildningar av allmännyttan, förutsatt att de enbart prövas fram i ytterområden där det allmännyttiga bostadsbeståndet är klart dominerande. Det är det som sker nu.
I en Sifoundersökning, beställd av Hyresgästföreningen i Region Stockholm, framgår det att 82 procent av MP:s egna väljare (från senaste valet) är emot dessa ombildningar.
Låter det då inte lite som att skjuta sig själv i foten, när ni genomför detta ändå?
– För oss är det viktigt att det handlar om en småskalighet och att ombildningarna enbart ska tillåtas i de ytterområden där allmännyttan har en i särklass dominerande ställning. Parallellt med ombildningarna kommer vi dessutom att genomföra en stor satsning på nybyggnation av hyresrätter, så i slutändan kommer det efter denna mandatperiod att finnas fler hyresrätter inom allmännyttan, än tidigare.
De elva stadsdelar som berörs av ombildningarna i Stockholm är Rinkeby, Grimsta, Husby, Hökarängen, Rågsved, Hässelby Gård, Fagersjö, Skärholmen, Bagarmossen, Västertorp och Sätra.
Det första kriteriet för att en ombildning av allmännyttan ska tillåtas är att respektive stadsdel ska ha över 60 procent hyresrätter av det totala bostadsbeståndet. Det andra kriteriet är att de allmännyttiga hyresrätterna i respektive stadsdel ska vara fler än de privata hyresrätterna. Totalt ska cirka 5 000 hyresrätter inom allmännyttan tillåtas att ombildas, i hela Stockholms stad.
Så många ombildades
Stockholms allmännyttiga bostadsbolag sålde under Alliansens förra styre i Stockholm, under en åttaårsperiod, ut nära 26 000 lägenheter till bostadsrättsföreningar, för ombildning till bostadsrätter.
Förändringen av Stockholms bostadsmarknad har beskrivits som ett fullständigt paradigmskifte, och möjliggjordes på grund av Alliansens valvinst 2006.
Efter de röd-grön-rosas valvinst 2014 sattes det stopp för all fortsatt bostadsrättsombildning inom allmännyttan.
Men nu (2019) är alltså ombildningarna av allmännyttan åter
aktuella, i Stockholms ytterområden.
