Tretton kilo nya textiler konsumerar vi i genomsnitt per person i Sverige varje år. Totalt alltså runt 130 000 ton textil om året. Och 60 procent, drygt 70 000 ton, textiler slängs i de vanliga hushållssoporna.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Det är en av de mest miljöbelastande produkterna som vi köper som konsumenter. Det slukar enorma resurser av vatten, energi och kemikalier, säger Emma Enebog, hållbarhetschef på organisationen Myrorna, som är Sveriges största butikskedja inom second hand.
– Vi har ett beteende av att köpa och slänga. Att skänka till återvinning är då ett av de enklaste sätten för oss konsumenter att göra något åt det.
Liten minskning från 2015
Inom kort presenterar Myrorna sin hållbarhetsrapport för 2016. I den framkommer att svenskarna är fortsatt bra på att samla in kläder och andra textiler. Totalt sett samlades 8 200 ton in i hela landet förra året, vilket är en liten minskning från 2015 då 8 438 ton insamlades.
– Det är supertråkigt att det minskar på totalen. Det kan bero på ökad konkurrens och att vi har tappat några återvinningscentraler på vissa orter, säger Emma Enebog.
Behöver fler insamlingspunkter
Målet för Myrorna är att fördubbla mängden insamlade textiler från 2014 till 2018, vilket inte blir enkelt.
– Vi behöver jobba på om vi ska nå det. Vi behöver ännu fler insamlingspunkter. Det är en samhällsutmaning att skapa bättre tydlighet i hur insamlandet ska gå till. Det ligger på miljöministerns bord, säger Enebog.
Mest av allt kommer in i Stockholm som under 2016 samlade in 807 ton textil hos Myrorna.
– Vi har inte räknat per capita, så det är ju inte så konstigt att Stockholm är bäst eftersom det bor flest människor här, men det handlar även om medvetenhet och tillgänglighet. Man måste förstå och veta att textil inte ska slängas i hushållssoporna. Och det måste finnas tillgängliga platser för alla där man kan samla in, också för dem som inte har bil.
Samarbete med kommunalt bolag
I Stockholm har Myrorna ett väl fungerande samarbete med kommunala bolaget Stockholm vatten och avlopp, som står för återvinningscentraler för insamling av textiler och prylar. Textilerna går sedan antingen till återvinning eller till återanvändning
– Samarbetet fungerar jättebra. Återvinningscentralerna är jätteviktiga för att vi ska kunna samla in de enorma mängder som vi gör varje år.
Utöver dessa har även Myrorna insamling i sina egna dussintalet butiker i Storstockholm. Engagemanget och intresset för hållbarhetsfrågor har ökat de senaste åren, vilket Myrorna märker av tydligt.
– Vår försäljning har ökat successivt de senaste sju–åtta åren. Fler konsumenter kan tänka sig att handla second hand. Fler är intresserade av att jobba med Myrorna, fler modeföretag vill samarbeta med oss och politikerna är intresserade av vad vi tycker. Ur ett samhällsperspektiv har vi en viktig roll att spela, menar Emma Enebog.
Hon tycker att det är bra att det pratas mer om hållbarhet och att den stora utmaningen ligger på systemnivå.
– Hållbarhet för mig betyder att man på riktigt inte överträder jordens planetära gränser. Det är Johan Rockströms begrepp. Vi svenskar lever just nu som om vi hade 4,2 jordklot till vårt förfogande. Vi överträder dramatiskt vad jorden förmår. Jag tror att vi måste gå från ett linjärt system till ett cirkulärt. Alla har ett ansvar, producenter, konsumenter och politiken. Vi måste sätta upp cirkulära mål, säger Emma Enebog på Myrorna.