BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

De nya soptunnorna drivs av solceller som sitter på taket och vars energi komprimerar skräpet så att det tar upp mellan fem och sju gånger mindre utrymme än normalt.

– Det gör att de inte behöver tömmas lika ofta. De blir inte fulla lika snabbt, vilket gör att det finns plats att slänga skräp. Det är bra i den här take away-kulturen som vi har nu där folk slänger väldigt mycket skräp, vi slipper överfulla sopkorgar. Det blir en renare stad, säger Helldén. 

– Dessutom minskar förbrukningen av plast mycket i och med att det inte används sopsäckar utan behållare. Och sedan är de råttsäkra också, vilket är väldigt bra när vi vill bekämpa problemet med råttor i staden. 

Varnar när de är fulla

De solcellskomprimerande skräpkorgarna gör alltså att antalet tömningar minskar drastiskt. Inte bara för att korgarna i sig inte blir fulla lika snabbt utan också för att de har ett inbyggt varningssystem som talar om exakt när de blir fulla. 

– Det sitter sensorer i dem som känner av och varnar när de börjar bli fulla, säger Peter Ringkrans, projektledare på Trafikkontoret. 

– Det gör att vi inte behöver åka och tömma en skräpkorg som bara är halvfull, vilket spar antalet transporter. 

Nu ska de 80 nya skräpkorgarna ställas ut på 15 platser i innerstaden, söderort och västerort. Framför allt handlar det om knutpunkter för kollektivtrafiken och platser med många gångtrafikanter.

– Och de kan flyttas ganska lätt i och med att de står på ett betongfundament som går att lyfta bort. Om vi till exempel märker att någon tunna inte blir full på lång tid så kan den flyttas till ett bättre ställe. Och sidoväggarna går lätt att byta, om de skulle bli vandaliserade. Det kostar inte mycket, säger Ringkrans. 

Soptunnorna görs av företaget Big Belly och projektet är ursprungligen från USA. Numera finns de så kallade "intelligenta skräpkorgarna" i ett flertal storstäder både i USA och i resten av världen. 

– Säljarna har varit på oss i flera år om att köpa in dessa, men de första modellerna var inte så bra så vi har avvaktat. Nu är de inne på femte versionen och nu tycker vi att de håller måttet. Jag har ändrat uppfattning kan jag erkänna, säger Peter Ringkrans på Trafikkontoret.  

I New York har dessa "intelligenta skräpkorgar" börjat användas som wifi-hotspots för medborgarna på gatorna. Det kan eventuellt bli aktuellt även i Stockholm på sikt. 

– Staden har ju en vision om att tillhandahålla publikt wifi på sikt, så det är inte omöjligt, säger Daniel Helldén. 

Håller i tio år

Finansieringen bakom projektet kommer till stor del från den så kallade Klimatmiljarden. 

– Fem miljoner kommer därifrån. Soptunnorna kostar ungefär 45 000 styck och då räknar vi med att de håller i ungefär tio år, säger Susanne Petterson, projektledare på Trafikkontoret. 

De nya skräpkorgarna har redan testats på prov på två platser i centrala Stockholm, en på Drottninggatan och en vid Hötorget, och har sedan utvärderats. 

– Det minskade jättemycket. Vi gick från att tömma tre gånger om dagen till tre gånger i veckan, säger Peter Ringkrans. 

Daniel Helldén sammanfattar, med ett brett leende: 

– De spar transporter och minskar plastförbrukningen. Det blir inte fullt lika fort och de är råttsäkra. Vi får en renare stad. Jag är otroligt glad för detta.