För att minska riskerna måste samhället anpassas till ett förändrat klimat. Där spelar kommunerna en viktig roll och har ett stort ansvar för att genomföra konkreta åtgärder och implementera klimat-anpassningsarbetet, skriver IVL Svenska miljöinstitutet i inledningen till sin årliga enkätundersökning.
Uppsala på förstaplats
I undersökningen, som har genomförts ihop med Svensk försäkring, har samtliga Sveriges kommuner fått frågor om hur de arbetar med klimatanpassning. 202 av 290 kommuner svarade och har sedan rankats efter hur bra arbetet med klimatanpassning är. Bäst i landet är Uppsala, följt av Lomma och Stockholm på delad andraplats.
– Resultaten kan användas som inspiration för hur andra jobbar, genom goda exempel. Men också för att titta på hur den egna kommunen ligger till. Många kommuner säger att de använder undersökningen som checklista, som ett sätt att se vad de behöver bli bättre på, säger Hanna Matschke Ekholm från IVL Svenska miljöinstitutet.
Linda Holmström på Stockholms stadsledningskontors klimatenhet har varit med och svarat på enkäten för Stockholm. Hon är glad över huvudstadens topplacering på rankningen.
– Det är ju otroligt roligt och känns väldigt bekräftande. Undersökningen är bra för att den faktiskt ställer frågorna och inte bara rabblar upp de åtgärder man har gjort, utan att man väljer att belysa relevanta aspekter. Det är naturligtvis jätteroligt. Och den här vänskapliga tävlan skapar ju en sporre. Jag bad dem i Uppsala att sätta på kaffet. Vi kommer absolut att åka dit och utbyta erfarenheter, säger hon.
Stockholm låg på fjärde plats i 2016 års undersökning, och har nu alltså klättrat upp till andra plats. På vilket sätt har ni förbättrat ert klimatarbete?
– Till att börja med så är klimat-anpassning är ett väldigt stort, brett och komplicerat område. Det handlar om alltifrån hur vi hanterar regn till värme. Hur utvecklar vi staden i 100 år framåt? Där har vi kommit en bit framåt med ett miljöprogram, ett förslag till ny översiktsplan. Vi lyfter in klimatanpassningsfrågan i hur vi bygger staden och tar in det som en förutsättning i planeringen. Vi gör satsningar, konkreta åtgärder. Det tål att understrykas att Slussen-ombyggnaden med regleringen av Mälaren är viktig där, så att vi inte hamnar i en översvämningssituation. Det handlar ganska mycket om att vi har kommit några steg på vägen. Att etablera det som någonting vi behöver jobba med, säger Linda Holmström.
”Pöl för pöl”
Stockholms stad är stort och komplext och det krävs prioriteringar, menar Linda Holmström. Att minska riskerna för översvämningar vid kraftiga regn och ras är ett av de högst prioriterade områdena.
– Många städer, inte minst Köpenhamn, har jobbat så, med nästan allt fokus på kraftiga regn och översvämningar. Att ta det ”pöl för pöl” som Malmö pratar om. Identifiera sårbarheter, ansvarsroller och uppföljning. Det handlar om att etablera klimatanpassningsfrågorna som ett särskilt arbetsområde. Det har funnits kontinuerligt, nu behöver vi ta hand om det befintliga och hur vi tänker när vi bygger nytt. Det finns ingen lagstiftning gällande befintlig bebyggelse, det handlar om att gå lite längre än vad lagen kräver.
Trots att hela 99,5 procent av de svarande kommunerna tror att de kommer att påverkas av klimatförändringar så ligger många kommuner långt efter i sitt klimatanpassningsarbete. Ungefär hälten av kommunerna saknar politiska beslut i kommunfullmäktige eller kommunstyrelse om att arbeta med klimatanpassning. Linda Holmström menar att det kan bero på att det handlar om stora kostnader.
– Många kommuner är lite avvaktande. Det är en delikat fråga. Jag blir glad av utredningen och tycker att den här enkäten fyller en funktion i att sätta fart på arbetet. Många kommuner har inte ens fattat beslut om att arbeta med frågorna. Men när det inträffar en större incident så sätter det igång. Jag vet att många önskar sig ett kraftigt skyfall lokalt över riksdagen för att sätta igång de här frågorna på allvar.
Tydligare riktlinjer från staten
Linda Holmström efterfrågar tydligare riktlinjer och ansvarsfördelning. En statligt övergripande samordnande funktion för klimatanpassningsfrågor.
– Det saknas riktlinjer och handledning för att hjälpa oss. Det är en helt lokal fråga. Regeringskansliet har inte svar på sådana här frågor. Boverket skulle kunna bli en ansvarig myndighet för översvämningsfrågor i bebyggelse till exempel, säger hon och avslutar:
– Klimatanpassningsfrågor handlar jättemycket om att göra åtgärder och jag tror att vi har ganska god koll på vad man ska göra. Men det handlar om vem som ska göra det. Är det inte bättre att vi gör det samordnat? Hitta smarta lösningar gemensamt i staden och agera proaktivt. Ansvarsfrågan är central. Det behövs tydligare stöd.
Gustav Gelin
Clara Lee-Lundberg
