– Men det är väldigt spännande och känns stort och hedrande på alla sätt och vis, säger Märta Stenevi.

Det är mindre än två veckor sen hon flyttade in här. Den nya titeln är lång och bär ett tungt ansvar: Jämställdhets- och bostadsminister med ansvar för stadsutveckling och arbetet mot segregation och diskriminering.

Påtryckningar i bostadsfrågan har redan kommit från många olika håll.

”Vi som föddes under 90-talet har ännu inte under våra liv fått uppleva en bostadsminister eller en bostadspolitik värd namnet. Vi hoppas att du blir den som vänder på det”.

Så skriver Ola Palmgren, talesperson ungas boende, Hyresgästföreningen och Emma Ringqvist, ordförande Jagvillhabostad.nu, i en debattartikel på bostadspolitik.se.

Vad tänker du när du läser de orden?

– Att det är ett stor ansvar, och en jätteviktig fråga. De har absolut en poäng, även om jag tycker att vi har en bostadspolitik värd namnet, men vi har också en väldig uppförsbacke för att vi hade många år utan en bostadspolitik värd namnet. Nu har vi en hel del att beta i kapp.

Måste öka takten

Märta Stenevi ser hur bostadsbyggandet börjar komma upp på de nivåer som krävs, men att det återstår mycket arbete än. Vidare ser hon en ”jättestor utmaning” i att ta sig in på bostadsmarknaden för unga och andra personer som inte är etablerade.

– Det är en otroligt central fråga. Har man inte nånstans att bo så är det väldigt lite annat i livet som fungerar. Att få de som idag står utanför bostadsmarknaden att kunna ta steget in, både i den ägda marknaden och att få komma till att hyra.

Bostadsbyggandet har klarat pandemin aningen bättre än befarat.

– Mycket till följd av de investeringsstöd som vi inrättat. Vi ser att byggandet av hyresrätter hålls uppe trots den här situationen, och där behöver vi hålla i och utveckla hela tiden, så att vi får byggt fler bostäder och också prioriterat för de grupper som idag har svårt att komma in på bostadsmarknaden.

Enligt Boverkets prognoser behövs 66 000 nya bostäder årligen till 2027 för att klara behovet. De senaste två åren har under 50 000 byggts och senaste prognosen för 2021 är 42 500. Glappet mellan behov och byggande är alltjämt stort, vad ska du göra åt det?

– Då har du tittat på färdigställda bostäder? För tittar vi på de påbörjade så ligger vi en bra bit över 50 000 per år nu, och spannet som Boverket pratar om är mellan 57 000 till 64 000. Så här är fortfarande ett gap, men gapet sluts. Och det här är väldigt viktigt. Vi börjar komma upp till att det faktiskt byggs för den befolkningstillväxt vi har, men sen har vi ju också ett släp från 90-talet som vi behöver bygga ikapp. Vi måste fortsätta öka takten.

Erfarenheterna från åren som kommunalråd i Malmö med ansvar för statsbyggnad har hon nytta av nu som bostadsminister.

– Jag har dribblat mycket med detaljplaner, bygglov, påbörjade och färdigställda bostäder.

Från tiden i Malmö tar hon också med sig frågan om lättnader i inkomstkraven för hyresgäster.

– Trots att man kan betala för sig så är det väldigt svårt att få hyra, därför att man tittar på typ av inkomst snarare än betalningsförmåga. Då utesluter väldigt många fastighetsägare den som har försörjningsstöd eller etableringsersättning, trots att man har betalningsförmåga.

Malmö och Stockholm skiljer sig mycket åt i bostadspolitiken. Hur ser du på de omfattande utförsäljningarna av allmännyttan här i Stockholm?

– Det är kanske inte i första hand min sak att recensera vilka beslut som har fattats här. Men jag kan konstatera att det är väldigt viktigt att ha en allmännytta, och det är viktigt att ha en markpolitik i kommunerna också. Och jag skulle ju också önska att fler kommuner i landet insåg värdet i att ha en allmännytta.

14 kommuner, ofta rika och välmående, har inte någon allmännytta alls idag.

– Ja, och det tycker jag är en väldigt tråkig utveckling. Därför att det är väldigt viktigt, för att kunna bryta segregation och få en bättre blandning i våra bostadsområden så har allmännyttan en stor uppgift.

Hur ser du på MP:s samarbete med de borgerliga partierna i Stockholm och den fortsatta utförsäljningen av allmännyttan som pågår nu?

– Det kan finnas tillfällen när det finns anledning att fundera över om man kan växla bestånd. Vi gjorde en sån växling i Malmö, där man för att kunna bygga fler hyresrätter växlade en del av beståndet.

– För att man ska kunna kliva in i den ägda marknaden också, utan att behöva lämna ett område. Vi har områden i Sverige idag med väldigt hög omsättning på befolkning, för att man när man kommer upp i en viss inkomstnivå väljer att lämna och så får man en social problematik. Då kan det finnas en poäng på vissa ställen att man gör en omvandling så att man kan stanna även när man vill ta kliv in på den ägda marknaden. Men vi måste vara väldigt noga med att titta på vad vi får för effekter på den sociala hållbarheten i områdena.

Hur ser du på frågan om social housing?

– Jag tycker att den generella bostadspolitiken och bostadsförsörjningen som vi har i Sverige är viktig att hålla fast vid. Att vi stärker människors förmåga att efterfråga en bostad snarare än parkerar människor som är i en livssituation där det är svårt att efterfråga särskilda bostäder.

Och debatten om marknadshyror, eller ”friare hyressättning i nyproduktion” som det står i Januariavtalet?

– Det är en punkt i Januariavtalet och den håller just nu på och bereds inne på Justitiedepartementet, så jag kan inte säga speciellt mycket alls om det.

Du vill inte ha en åsikt i frågan alls?

– Nej, vi har i Januariavtalet politik som vi respektive fyra partier står mer eller mindre bakom. Men frågan bereds och ska komma tillbaka under våren. Det blir lite konstigt för mig att föregå det, innan jag har sett vad som kommer ut efter beredningen. Så jag tror inte att det är riktigt läge att kommentera det.

Svårt att skilja sig

Märta Stenevi betonar att hon ser sina ministerposter som en gemensam portfölj. Ett exempel på en fråga i skärningen mellan bostad och jämställdhet är att många kvinnor tvingas stanna i relationer de vill lämna på grund av svårigheten att hitta en bostad.

– I den bästa av världar så är det ju den som utövar våldet som ska flytta på sig, inte de personer som utsätts för våldet.

– Men eftersom vi inte riktigt hittat formerna för det så har vi ju behov av bättre strukturer för att kunna erbjuda skydd. Både skyddade boenden i en akut fas, men också möjligheten att flytta till ett permanent boende. Då kan det vara så att vi behöver jobba mer med våra bostadsköer, med förtursprinciper, när man är i en sån extrem situation som det innebär.

Hon lyfter flera jämställdhetsaspekter av bostadsmarknaden.

– 75 procent av ensamstående föräldrar är kvinnor. Det innebär en helt annan ekonomi än ett par med barn. De mångmiljonbelopp som skiljer i livsinkomst mellan män och kvinnor gör också situationen mycket svårare när man vill lämna en relation. Om man har barn och ska skilja sig och flytta, då behöver man inte ens vara i en utsatt ekonomisk situation för att veta att det där är inte så enkelt. Det är lätt att föreställa sig då hur oerhört svårt det skulle vara om man inte är etablerad på arbetsmarknaden, eller har väldigt låg inkomst. Att då hitta ett boende för sig och sina barn där man kan känna sig trygg. Så jag tycker verkligen att de här frågorna hänger tätt ihop. Miljöpartiet driver bland annat en höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer och en höjning av riksnormen för försörjningsstöd.

”Har bara en röst”

Sedan 31 januari är Märta Stenevi också nytt språkrör för Miljöpartiet, bredvid Per Bolund. Två saker har återkommit i nästan alla intervjuer hon gjort sedan dess, att partiet måste klättra upp från skvalpet runt fyraprocentsspärren i opinionen, och att det ska ske genom att partiets politik breddas. Där menar hon att många missförstått vad hon säger.

– Jag säger inte att vi ska driva fler profilfrågor, utan raka motsatsen. Vi är ett grönt parti och klimat- och miljöfrågan överskuggar alla andra möjligheter till ett fungerande samhälle. Det ska vara vår mest prioriterade fråga.

– Men vi har bara en röst. Du och jag får inte gå till vallokalerna 11 september 2022 och lägga en röst för klimatet, en annan röst för bostadspolitiken och en tredje röst för skolpolitiken. Utan vi har bara en enda röst. Och då gör vi bedömningen att man behöver känna sig trygg i vad man får i helheten.

– Så min poäng är inte att vi ska ha en eller två profilfrågor till, utan att vi bryr oss om hela samhället. Vi bryr oss om bostadspolitik, vi bryr oss sjukvården och skolan. Och då måste man som väljare vara klar över vad man kan förvänta sig av MP i de här frågorna, så att man också vågar lägga en röst för den mest radikala klimatpolitiken. 

Märta Stenevi om…

…att sitta i en eventuell koalition med högern? 

– Hade du frågat mig 2012 när jag gick med i MP så hade jag antagligen sett ljusare på att förhandla med dem. Men det har hänt väldigt väldigt mycket i det politiska landskapet. Jag upplever att MP står fast i både värderingar och politik, men resten av landskapet har flyttat sig ganska dramatiskt högerut. Och jag har väldigt svårt att se vad som skulle kunna komma ut ur en förhandling med M och KD idag.

…gränsdragningen mellan M och SD?

– Jag vill understryka att det är en väldigt viktig skillnad i min värld på sverigedemokrater och moderater. Och jag kan tycka att den här sammansörjningen blir lite farlig. Det finns en väsensskillnad som vi inte ska börja relativisera bort. Jag har väldigt lite gemensamt politiskt idag med moderater, men det finns ett anti-demokratiskt, nationalistiskt och främlingsfientligt drag hos SD som jag menar är en viktig gränsdragning att göra.

…varför gröna partier i exempelvis Tyskland går så mycket bättre?

– Det korta svaret är att små partier i koalition, och partier i regering, har en tendens att ha det rätt tufft i opinionen. Det längre svaret tror jag handlar om detta med helhetsbilden. De gröna i Tyskland har fått ett uppsving med fokus på klimat, men också att de delvis har gått in och tagit en position i det politiska landskapet som de tyska socialdemokraterna har haft tidigare. Därför att man har drivit en väldigt tydlig jämställdhets-, jämlikhets- och en solidarisk politik. Det här tror jag är en viktig lärdom även för vårt parti.

… subventionerat mensskydd för alla de flickor och kvinnor som idag inte har råd?

– Jag tycker det är en viktig fråga, men som så mycket som har med kvinnor att göra så blir det förlöjligat, förminskat och bespottat från högersidan. Samtidigt så har vi ju en glasögon-förmån, och jag kan säga att det är lika svårt för en 13-åring att gå i skolan om hon inte har mensskydd som om hon inte har glasögon. En momssänkning på mensskydd skulle kunna vara ett sätt att göra det billigare. Men jag tror man behöver titta på fler sätt.