I förra veckan gjorde statsvetaren Anders Sundell en sammanställning av vilka namn, förutom politikernas, som enligt arkivtjänsten Retreiver förekommit flest gånger under 2014 i artiklar om politik i svensk press eller i inslag i radio och tv. Resultatet är slående. Överst på listan hamnar den oefterhärmlige ETC-skribenten Göran Greider, med 1 417 träffar i pressarkivet. Statsvetaren Jonas Hinnfors följer tätt därefter med 1 402 träffar. På tredje plats kommer statsvetaren Ulf Bjereld, och därefter statsvetaren och ledarskribenten Svend Dahl, följd av statsvetaren Henrik Ekegren Oscarsson. Fyra av fem-i-topp på listan över vilka som figurerar mest i media är alltså statsvetare. Först på sjätte plats kommer Daniel Suhonen och långt senare profilerade politikskribenter, som Lena Mellin, Sanna Rayman eller för den delen Johan Ehrenberg.

Det här låter kanske inte så konstigt, statsvetare ägnar sig ju ofta åt att forska om politik och bör därför kunna hjälpa till att förklara och förtydliga vad som pågår. Anmärkningsvärt är dock att statsvetare dominerar tolkningen av ett allt vidare fält av politiken, medan andra typer av experter inte får samma utrymme. 

”Lever i en apolitisk tid”

Ulf Bjereld, statsvetare vid Göteborgs universitet, är kritisk till den roll statsvetare har fått i medierapporteringen i såväl det föregående valet som i det kommande extravalet. 

– På 70-talet blåste det vänstervindar i debatten, då var det vanligt att sociologer och fredsforskare uttalade sig i media. Under 80-talets högervindar var det ekonomer som kallades in som kommentatorer. Sedan slutet av 90-talet är experterna statsvetare, vilket tydligt präglar hur vi idag talar om politik, säger han och fortsätter:

– Vi lever i en apolitisk tid. Medierna överbetonar politik som ett strategiskt spel, något statsvetare passar bra för att analysera med modeller och statistiska undersökningar. Problemet är alltså inte statsvetarna utan det avpolitiserade debattklimatet som alldeles för ensidigt betonar det strategiska spelet och låter de sakpolitiska frågorna komma i skymundan. Det vore bättre om även historiker, ekonomer, rättsvetare och sociologer tog mer plats i det mediala samtalet.

Bjereld poängterar att varken medieaktörer eller akademiker bör stänga in sig i elfenbenstorn utan arbeta för att vidga spektrat. 

– Det krävs två för att dansa tango, och det har statsvetarna varit väldigt duktiga på. Där har sociologerna och historikerna mycket att lära. 

Ulf Bjereld är knuten till Socialdemokraterna och en av få statsvetare som aktivt tar ställning i frågor som rör hans forskningsområde.

Varför är det så få statsvetare som tar ställning?

– Det hänger nog samman med det avpolitiserade samhället, där politik som ämne allt mer ses med opartiskhetens naiva tilltro. Jag skulle välkomna att fler forskare synliggjorde sina åsikter och värderingar. 

”Håller nog inte med”

Mikael Pettersson, projektledare för Agenda i SVT, håller med om att statsvetare används för att gestalta politiken som spel och strategi, men det finns en anledning, menar han.

– Eftersom skillnaderna mellan huvudmotståndarna, S och M, har blivit allt mindre har fokus flyttats. De klassiska ideologierna är inte lika uppdelade som förr, och då handlar det istället om vilka regeringsalternativ som finns. Detta förstärktes ytterligare när SD använde sin vågmästarroll i ett politiskt spel. 

Mikael Pettersson menar att det just därför inte är så konstigt att frågorna om hur man ska regera och med vem tar plats, det är ju där de tydligaste svårigheterna och konflikterna ligger. 

Finns det ingen risk med att statsvetare får en så framträdande roll som uttolkare av vad som händer, istället för att bara låta politikerna framföra sitt budskap?

– På Agenda är målet att i första hand ha med beslutsfattarna själva. Sett över tid har det blivit fler inslag om spel och strategi och mindre om ideologi, men jag håller nog inte med om att statsvetarnas inflytande är ett problem.

Varför tar ni inte in sociologer, historiker och nationalekonomer i samma utsträckning som statsvetare? Politik handlar väl lika mycket om de forskningsområdena?

– Absolut. Ibland intervjuar vi också nationalekonomer, till exempel nu senast om hyresregleringen, men vi gör det kanske inte i jättestor utsträckning.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg, som du kan beställa i pappersformat här. Tidningen finns också i vår Androidapp och Ipad/Iphoneapp.

Vill du prenumerera för under 12 kronor numret? Skicka ett mejl till kundtjanst@etc.se.