Under söndagen ska Turkiets utrikesminister Hakan Fidan i samtal med Tobias Billström ha krävt åtgärder från Sverige för att stoppa koranbränningarna.
Också i Danmark har flera koranbränningar genomförts den senaste tiden, och Sverige och Danmark ska enligt statsminister Ulf Kristersson ha varit i kontakt med varandra med anledning av detta. Under måndagen möttes så också utrikesministrar från 57 länder från den muslimska samarbetsorganisationen Islamiska konferensorganisationen (OIC).
Statsvetaren Göran Sundström vid Stockholms universitet menar att Turkiets nya krav mest är ett sätt att fortsätta vinna poänger på hemmaplan och positionera sig.
– Så fort en ny koran bränns så använder man sig av det. Så här kommer det troligtvis att hålla på ända tills Sverige går med i Nato. Den turkiska regeringen vill inrikespolitiskt visa sig handlingskraftig. Beslutet ligger hos Turkiets parlament – men man får inte glömma att de är under hård press från Natomedlemmarna och framför allt USA.
Göran Sundström menar att ilskan i den muslimska världen har öppnat ”ytterligare en front” för Turkiet.
– Det nya nu är att man samlar alla de här 57 länderna i den muslimska samarbetsorganisationen. Det är ett nytt sammanhang där Turkiet vill visa framfötterna och stå långt fram i kön och kritisera Sverige, säger han.
Vill ha locket på
Både i Danmark och i Sverige har koranbränningarna skakat om politiskt. Diplomater har kallats upp till samtal och ministrar har fått svara på frågor. Samtidigt har den svenska regeringens taktik varit att lägga locket på – för att ge aktionerna så lite uppmärksamhet som möjligt i hopp om att det ska klinga av. Alternativet som Göran Sundström ser det skulle vara att förbjuda dem, och de ser han som osannolikt.
– Jag ser det som fullt naturligt att Danmark och Sverige, som rättsligt är väldigt lika varandra, vill prata om lösningar. De är pressade på samma sätt – med skillnaden att Danmark redan är med i Nato, säger Göran Sundström.
I Danmark talas det om att ta till ett ”rättsligt verktyg” för att sätta stopp för koranbränningarna. Här i Sverige har förändringar i ordningslagen nämnts.
– Justitieminister Gunnar Strömmer pratar om att se över ordningslagen. Steg ett skulle då vara hur lagen ska tolkas. Nästa steg är att införa nya skrivningar i ordningslagen och föra in kriterier som handlar om begränsningar på grund av rikets säkerhet. Ett annat sätt är att se över kriterierna för hets mot folkgrupp, säger Göran Sundström.
Ingen ”eftergift”
Marja Lemne, statsvetare vid Södertörns universitet, ser inte det dansk-svenska samarbetet som en eftergift för Turkiet.
– Jag är inte någon anhängare av Turkiet, men vår lagstiftning hänger inte alltid ihop. Det finns en viss otydlighet som öppnar upp för möjligheter att göra olika tolkningar. Det har funnits en gammal tradition bland en del statsvetare att det är bra att inte vara så tydlig för då behöver inte lagarna göras om.
