Förslaget kommer från en utredning, kallad ”Rätt och rimligt för statligt anställda”, som presenterades 2022.  

Tanken är att den nya lagen ska inarbetas i lagen om offentlig anställning, Loa. 

Går lagförslaget igenom förväntas den att träda i kraft den 1 juli 2025. I nuläget är förslaget skickat på remiss till 72 aktörer, som ska svara på förslaget innan 26 juni 2024. 

Förslaget föreslår att arbetstagaren ska kunna behålla sina anställningsförmåner och sin lön under perioden då denne är avstängd.

Ingen gräns i antal dagar

Avstängningen ska ses som en tillfällig åtgärd och det finns ingen gräns i antal dagar. Den tidigare regleringen i kollektivavtalet gjorde det möjligt att stänga av en anställd i 30 dagar. Något som 2022 ogiltigförklarades i Arbetsdomstolen. Avstängningen innebär att arbetstagaren inte får utföra sina arbetsuppgifter eller nekas tillträde till arbetsplatsen. 

Finansdepartementet motiverar sitt förslag med att det är viktigt att kunna stänga av anställda för att skydda förtroendet om de offentliga förvaltningarna, eftersom de är grundstenar i det demokratiska samhället. 

I lagförslaget skriver de även att det är viktigt att det finns ett högt förtroende för och en hög tillit till dem som arbetar inom förvaltningen. Samt att statligt anställda ska ha en hög integritet vid utförandet av sina arbetsuppgifter. 

Så många skulle omfattas

Förslaget ska omfatta i princip alla statligt anställda, förutom doktorander. Det motiveras med att doktorander kan betraktas som studenter och inte som anställda i en mer traditionell mening, som arbetstagare som ska utföra arbetsuppgifter åt en arbetsgivare. 

När utredningen gjordes 2022 fick flera myndigheter och andra berörda verksamheter chansen att komma med kritik på utredningen som gjordes innan det här förslaget tagits fram. 

Bland annat tyckte Polismyndigheten att skälen för avstängning var för få. Säpo och Försvarsmakten ville även ha möjlighet att stänga av anställda som inte godkänns i en säkerhetsprövning. Arbetsgivarverket och Arbetsdomstolen var i sin tur positiva till utredningen. 

Förhandlingsskyldighet kan försvinna

Förslaget kommer även att innebära avsteg från Medbestämmandelagen (MBL), vilket innebär att arbetstagarorganisationer ska ha medinflytande i frågor som arbetsgivaren tar beslut om. 

Förslaget vill frångå de reglerna eftersom ett beslut om avstängning bör kunna tas skyndsamt. Därför vill finansdepartementet inte att bestämmelser om arbetsgivares förhandlingsskyldighet ska tillämpas när ett beslut om avstängning ska tas. 

Det är något som bland annat Gabriella Lavecchia, förbundsordförande i Seko, riktar kritik mot och menar att det finns risk att förhandlingsskyldigheten ska försvinna helt, som lagförslaget nu är utformat.

Öppnar upp för att arbetsgivare godtyckligt kan stänga av arbetstagare. 

 – Vilket är ytterst allvarligt. Skulle förhandlingsplikten helt försvinna öppnar det upp för att arbetsgivare godtyckligt kan stänga av arbetstagare och försvagar arbetstagarens möjligheter att invända mot beslutet, skriver hon i ett mejl till Dagens ETC. 

Gabriella Lavecchia menar även att förslaget riskerar att allvarligt försämra situationen för anställda inom staten, att det öppnar upp för missbruk av systemet och ger sämre rättssäkerhet. 

 – Vi tycker att det är ett mycket dåligt förslag. Det finns i dag ett avtal mellan parterna och vi kan konstatera att detta förslag är väsentligt mycket sämre. 

”Det blir väldigt luddigt” 

Även Britta Lejon, ordförande i fackförbundet ST, är inne på liknande spår som Gabriella Lavecchia. 

 – Förslaget är rättsosäkert och öppnar upp för godtycke. Det kollektivavtal som vi hade tidigare innehöll viktiga inslag som förhindrar godtycklighet och en skrivning om att en arbetsgivare måste ha goda grunder för misstanke om brott. Det finns inte här.

I lagförslaget står det formulerat att skäl till avstängning finns om det ”kan antas” leda till uppsägning.

– Det blir väldigt luddigt och öppnar upp för stor osäkerhet.

Britta Lejon anmärker även på att förhandlingsmöjligheten försvinner.

– Det kommer leda till godtyckliga beslut. Vi hade velat stötta våra medlemmar genom att kunna följa upp med frågor och säkerställa att inte arbetsgivaren kommer med vilka anklagelser som helst.

Beslut kan dröja länge

En annan aspekt är att det tidigare fanns en tidsgräns för hur länge en anställd kunde bli avstängd på 30 dagar, nu finns det ingen sådan.

– Den tidigare gränsen satte en press på ett beslut, nu kan det dröja. Det är något som påverkar personen som sätts i ovetskap men också resten av verksamheten.

 Britta Lejon tycker dock att det är positivt att ärendet kan få en rättslig prövning.

– Men att ordna med en rättslig prövning är mycket att kräva av en enskild arbetsgivare.

I utredningen har möjliga konsekvenser analyserats. Där konstateras bland annat att förslaget om avstängning inte kommer få konsekvenser för det kommunala självstyret eller för det brottsförebyggande arbetet. 

Den bedöms inte heller ha några konsekvenser för sysselsättningen och offentlig service i olika delar av landet eller av små företags arbetsförutsättningar och konkurrensförmåga. Utredningen bedömer inte heller några konsekvenser för jämställdheten mellan män och kvinnor eller möjlighet att nå mål inom integrationspolitiken. 

Dagens ETC har sökt civilminister Erik Slottner (KD) som har avböjt en kommentar eftersom utredningen nu behandlas i regeringskansliet.