Spiondataprogram
Genom att i smyg installera ett dataprogram, så kallade trojaner, i folks telefoner, datorer eller andra uppkopplade apparater såsom bilar och teve-apparater, kan polisen exempelvis slå på mikrofoner och kameror i telefoner eller se vad personer skriver och till vilka. Det kallas hemlig dataavläsning och ger ”i det närmaste obegränsade tekniska möjligheter att övervaka människor i realtid”, enligt den tidigare generalsekreteraren för Sveriges advokatsamfund Anne Ramberg.
Kommer skjutningar stoppas?
Bakgrunden till regeringens förslag är att brottsbekämpande myndigheter uppger att 90 procent av informationen de skulle vilja avlyssna går förlorad tack vare kryptering.
– Malmöpolisen menar att det inte finns ett enda planerat mord i Malmö senaste åren, som inte har föregåtts av information mellan gängmedlemmar i krypterad form, sade inrikesminister Mikael Damberg när lagförslaget presenterades.
Men författaren och internetexperten Mattias Beijmo håller inte med Damberg om att den nya lagen kommer att stävja den gängrelaterade brottsligheten.
– Den nya lagen kommer inte att göra ett skit för någon skjutning i Malmö, inte ett smack.
De grövsta kriminella kommer, precis som de alltid gör, att anpassa sig till de övervakningsmedel som polisen har till förfogande, menar Beijmo. De kommer inte använda telefoner eller så kommer de att ta hjälp av de programvaror som växer fram för att upptäcka trojaner på sina apparater.
– Motmedlen har redan kommit och finns gratis tillgängligt på nätet vilket gör det här helt tandlöst.
Mattias Beijmo hävdar att han trots idogt efterforskande inte kunnat finna ”några som helst bevis” för att de länder som börjat använda sig av hemlig dataavläsning har löst fler grova brott. Hans påstående får stöd av utredningen som ligger till grund för lagen. Även de har letat efter bevis men har inte lyckats få fram mycket mer än att den danska åklagarmyndigheten påstår att deras lag från 2002 är ”mycket användbar”.
– Det är inte säkert att stater som har infört hemlig dataavläsning känner att de behöver presentera argument för att det har varit effektivt, svarar Miljöpartiets rättspolitiske talesperson Rasmus Ling. Som regeringsparti står MP bakom lagförslaget.
V röstar nej
V är det enda parti som kommer att rösta emot lagförslaget.
– Skulle polisen och säkerhetspolisen få bestämma skulle det inte finnas någon hejd på hur mycket vi skulle kunna bevakas och få vår personliga integritet inskränkt, och det är därför som vi har politiker som lagstiftar, säger Vänsterpartiets rättspolitiske talesperson Linda Westerlund Snecker. Hon menar att polisen istället behöver utveckla andra arbetsmetoder, som att samarbeta bättre med Europol.
För att bättre kunna stävja den grövsta brottsligheten har våra nordiska grannländer infört liknande lagar under 2000-talet. Men i Sverige kommer lagen att kunna användas bredare. Alla som misstänks för brott som kan ge minst två års fängelse kan övervakas genom den nya lagen – om domstolen godkänner det. Att lagen kan användas så brett, och att domstolsprövningsförfarandet är bristfälligt, är några av orsakerna till den hårda kritik som kommit från remissinstanser som Datainspektionen, Civil Rights Defenders och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.
Ledande advokater och publicister varnar också för att den hemliga dataavläsningen åsidosätter den grundlagsskyddade rättigheten för personer att prata med journalister, sjukvårdspersonal och försvarsadvokater utan att staten lyssnar.
Demokratin hotas – av lagen
De flesta kritiker skulle alltså vilja se justeringar i lagen. Men Mattias Beijmo menar att den i sin helhet ska bort – för att rädda vår demokrati.
– Vi kommer vilja åka tillbaka till den här punkten i vår svenska historia om kanske bara 20, 30 år och fundera på hur smart var det att implementera både tekniska och juridiska möjligheter att avlyssna vår befolkning på det här sättet.
Ungern varnande exempel
Han tar Ungern och Polen som exempel på stater som införde motsvarande lagstiftning när demokratin upplevdes som stabil, men som idag blivit alltmer auktoritära. Idag använder till exempel Ungern hemlig dataavläsning för att sätta dit de som hjälper flyktingar eller demonstrerar för flyktingars rättigheter, eftersom viss sådan verksamhet är straffbar i Ungern idag.
– Sådana här regimer är överlyckliga när dessa verktyg redan är på plats, säger Beijmo.
Rasmus Ling (MP), menar att det argumentet börjar i fel ände.
– Får vi en politisk situation med samma typer av partier i regeringsställning som i Polen och Ungern så är det inget som i så fall skulle hindra dem från att ta fram sådan här lagstiftning då, utan det som är skrämmande för mig är deras ideologier och hur de vill forma Sverige.
Demokratin hotas – av lagen
Men införandet av hemlig dataavläsning kan i sig göra Sverige mindre demokratiskt. Anne Ramberg förklarar hur det går till i sitt elva sidor långa särskilda yttrande i lagförslagets utredning.
– Ett samhälle, där den personliga integriteten beskärs, riskerar att förlora sin demokratiska värdegrund, som bygger på allas fria och kritiska deltagande i debatten. Denna värdegrund förutsätter att människor i allmänhet inte upplever sig övervakade och registrerade.
”I chock” över icke-debatt
Människor förstår inte hur demokratiskt avgörande det här är, säger Mattias Beijmo:
– Jag har jobbat med internet i 25 år, och jag kan inte komma på en enda punkt där internetfrågan och demokratifrågan har kommit i ett så avgörande skede som nu, inför det här lagförslaget. Jag är i chock över hur politiker av alla färger inte lyfter, debatterar, stannar upp mer och funderar på den här frågan.
Fotnot: Inrikesminister Mikael Damberg har inte velat svara på kritiken.
