Hela 40 procent av dem som nu söker ersättning från staten för att de vanvårdades som barn- eller fosterhemsbarn får avslag. Det har ETC Malmö berättat om i flera artiklar. Barn har misshandlats och våldtagits men ändå nekats pengar och upprättelse.

Ersättningsnämnden som bedömer ansökningarna hänvisar till lagen och Göran Johansson, som var statens egen utredare i den så kallade Vanvårdsutredningen, säger nu att lagen blev allt för hård och snäv.
– Regeringen valde att helt negligera Vanvårdutredningens slutrapport. Vi gav klara rekommendationer, men propositionen kom att säga någonting helt annat. Det tillhör inte vanligheterna att en statlig utredare är så här kritisk, men det är så exceptionellt dåligt skött, säger han.

Flera grupper ställs utanför
Han vänder sig emot att flera grupper ställts utanför och inte getts rätt att söka pengar – alla som vanvårdats efter 1980, de så kallat privatplacerade och de finska krigsbarnen. Men han är också kritisk till att lagen uppmanar Ersättningsnämnden att ta hänsyn till hur barn hade det ”normalt” och inte till de föreskrifter som Socialstyrelsen gav ut 1948, vilka förbjöd aga.
– I propositionen förs ett okunnig resonemang, de har inte brytt sig om vad expertisen sagt. Antingen har de medvetet snävat in möjligheterna att få ersättning, man måste komma ihåg att regeringen inte ville det här, eller så har de haft en okunnig och tjänstvillig tjänsteman till sin hjälp i propositionsskrivandet, säger han.

Saknar perspektiv
Han reagerar även starkt på de fall som ETC Malmö berättade om i förra veckan där barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp och våldtäkter ändå inte får ersättning. En flicka hade exempelvis blivit våldtagen av en inneboende, en annan av fosterpappans bror, men eftersom det inte kunnat bevisas att övergreppen varit kända för fosterföräldrarna anses de inte ha skett ”inom vården”.
– Det är fullständigt oförklarligt och ger intryck av att nämnden inte har perspektiv kring hur utsatta och isolerade barn hade det. Det hade varit en annan sak om barnen blivit överfallna när de cyklade till skolan och utsatta för en överfallsvåldtäkt, men här handlar det om saker som hänt i hemmet och inom släkten.

Han säger att många fosterhemsbarn heller inte kunde berätta.
– När barn försökte tala om att de utsatts för övergrepp var den vanligaste reaktionen att inte bli trodd. Barn bestraffades dessutom av fosterföräldrarna, kallades horor och allt möjligt.

”Oppositionen passiv och okunnig”
Göran Johansson tycker att politikerna mörkat det faktum att de inte lyssnat på sin egen utredning. Han påpekar att det händer att politiker inte gör som hans utredningar föreslagit, men säger att han aldrig varit med om något liknande.
– Man brukar ta upp vad utredaren tycker och sedan argumentera emot, inte ge sken av att det inte finns någon kritik. Det man gjort här är att mörka och dölja och att inte stå för att man har en annan uppfattning. Det är bara fegt.

Han är även kritisk till den opposition som i sista stund bjöds in för en överenskommelse. Först efter att Maria Larsson sagt offentligt att det inte skulle bli någon ersättning och en folkstorm tvingat henne och regeringen att backa, satte sig allianspartierna ner med S, MP och V för en kompromiss.
– Lagen gick igenom i riksdagen tack vare en passiv och okunnig opposition. Under galgen gick de med på detta och träffade en överenskommelse för att de var rädda att det inte skulle bli någonting annars.

”Sök en gång till”
Han säger att riksdagen nu måste vakna och ta initiativ i de frågor som regeringen negligerat. Annars kommer propositionen följa och besudla hela upprättelseprocessen.
– Oppositionen måste komma upp på banan för att få till en förändring. De måste skriva motioner, säger han.

Vad ska de som fått avslag göra, tycker du?
– Jag tycker att de ska söka en gång till och försöka ta stöd av någon som kan hjälpa dem. Jag hoppas också att de kan använda tidningsartiklarna och det som exempelvis jag säger som argument.