Patienterna som behandlas här saknar rätt till vård eller har nekats vård inom primär- och akutvården. Många är papperslösa, andra är i Sverige med arbetstillstånd och vissa är EU-migranter från Rumänien och Bulgarien. Eliot Wieslander är generalsekreterare för människorättsorganisationen Läkare i världen, som driver mottagningen. Han ser att allt fler patienter söker vård hos dem.
– Vi får alltid avvisa många, vi kan bara ta emot ungefär 20 patienter på en kväll. Det är oroväckande för det är väldigt utsatta människor vi arbetar med, säger han.
Sedan 2013 har papperslösa i Sverige laglig rätt till subventionerad vård som inte kan anstå, det vill säga vård som inte kan vänta. Eliot Wieslanders övertygelse är att ingen vård som ges i Sverige kan dröja.
– Läkare i Sverige ger bara vård som patienten behöver, säger han.
”Lagen är godtycklig”
EU-migranter saknar ofta ett sjukförsäkringsskydd från sina hemländer till följd av diskriminering, men omfattas inte heller av lagen som ger papperslösa rätt till hälso- och sjukvård, eftersom de är EU-medborgare. Samtidigt finns utrymme i lagen för att ge dem vård, menar Wieslander.
– Lagen är godtycklig. Det är upp till vårdgivaren att bedöma vem som är papperslös eller vilka som omfattas, säger han.
Mottagningen är öppen med medicinsk verksamhet en kväll i veckan och de som möter och vårdar patienterna gör det som volontärer. Legitimerad vårdpersonal som läkare, sjuksköterskor och tandläkare bemannar men även socionomer, studenter och andra frivilliga. På en kväll hjälper de ungefär 20 patienter.
Läkare i världen arbetar utifrån övertygelsen att vård och hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. Organisationen menar att regler som gör skillnad på människor inte är förenliga med god vård och att de bryter mot FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.
– Sjukdomar diskriminerar inte. Därför får inte vården heller göra det, säger Eliot Wieslander.
Barn nekas vård
En stund innan de öppnar kommer en kvinna in med smärtor i magen efter ett missfall, hon har nekats vård på en akutmottagning. Hon får följa med in i ett rum för att få rådgivning och stöd. Sedan blir hon hänvisad vidare.
– Ibland är det viktiga att se en människa och bekräfta henne. Vi kan säga ”vi ser dig. Du förtjänar bättre, du ska få vård”, säger Eliot Wieslander.
Många kvinnor söker vård till följd av graviditet, missfall och abort. Det är också vanligt att patienter har gjort aborter på egen hand.
– Vissa har tagit gift och andra har använt ett vasst föremål. De söker för att de har ont eller för att de inte slutar blöda, berättar han.
I ett av de större rummen finns soffor och ett bord. På golvet står lådor med leksaker. De är till för barnfamiljerna som kommer till mottagningen.
– Barnen ska inte behöva följa med in i undersökningsrummet. De ska inte höra vad föräldrarna varit med om, säger Eliot Wieslander.
Alla barn som vistas i Sverige har rätt till vård i samma omfattning och på samma villkor som barn som är folkbokförda i landet. Ändå kommer barn till kliniken.
– Vi har haft svårt sjuka barn här som nekats vård. En gång hade vi en 11-åring med bruten arm som inte hade tagits emot på akutmottagningen, säger han.
Bygger på frivillighet
När klockan börjar närma sig 17.30 kommer de första volontärerna. Saft, kakor, smörgåsar och termosar ställs fram på bordet i det lilla köket som är verksamhetens hjärta. Patienterna tas emot mellan 18 och 21 men i korridoren utanför står redan människor med kölappar i händerna. Bakom kulisserna hålls ett möte där volontärerna i tur och ordning presenterar sig för varandra. Ibland finns också tolkar på plats men i kväll sker översättningar per telefon. Eliot Wieslander lutar sig mot dörrkarmen och tittar på dem som kommit för att hjälpa.
– Verksamheten bygger på deras engagemang. Det finns mycket motstånd just nu i samhället, det hade varit lätt att ge upp, men så kommer vi hit på torsdagar. Vissa har jobbat hela dagen inom vården och sen kommer hit och gör tre timmar till.
Han får torka tårarna innan han fortsätter att berätta om hur de tillsammans gör vårdgivandet möjligt.
– Det fungerar för att folk vill att det ska fungera helt enkelt, avslutar han.
Gör stor skillnad
Volontärerna har uppmanats från sina arbetsplatser att undvika att nämna sina efternamn. De vill inte riskera att utsättas för hat eller hot. En av läkarna som jobbar den här torsdagskvällen är Roger. Han är med på mottagningen ungefär varannan vecka.
– Här kan små saker göra stor skillnad. Bara en sån sak som att ge ett lugnande besked kan göra mycket för en människa som går med oro, säger han.
Roger berättar att han blev läkare för att han ville hjälpa människor och göra gott i världen. Han säger att de ofta har patienter med allvarliga tillstånd och att de då genom upparbetade samarbeten har möjlighet att ge dem tillgång till vård.
– Det är klart att de har större chans att få vård om vi har ringt innan, säger han.
Även vården som ges här kan göra skillnad mellan liv och död, menar han.
– Förr i tiden dog människor av infektioner för att de inte kunde få antibiotika till exempel.
Den här kvällen finns tre läkare på mottagningen. Kristoffer är med för andra gången. Vanligtvis arbetar han med rättsmedicin men har tidigare jobbat på en vårdcentral.
– Det är ingen skillnad egentligen att jobba här från att jobba på en vårdcentral förutom patienternas sociala situation, de söker för ungefär samma saker, säger han.
En av patienterna som Kristoffer undersöker i kväll är Mihail. Mihail har varit i Sverige i snart ett år och arbetar som målare i Göteborg, men bor i Haninge i Stockholm. Innan han kom till Sverige bodde han i Spanien men han är ursprungligen från Rumänien.
– Men jag kan inte bo där, det är dåligt för mig där. Jag kan inte jobba eller betala för mig själv i Rumänien, säger han.
En sista…
När klockan passerar 21.00 blir det lugnt i lokalerna. Undersökningsrummen steriliseras. De donerade britsarna och möblerna torkas med desinfektionsmedel och rapporter om patienterna fylls i, 19 personer har fått vård. Koppar ställs i diskmaskinen, kakfatet tas bort och datorerna ska låsas in. Så kommer en volontär in i köket.
– Kan någon ta en sista patient?
