Det finns 28 000 blodgivare i Skåne. De är personer som är mellan 18 och 65 år, som är friska, har svensk legitimation och personnummer och som kan förstå svenska, vilket är de kriterier som gäller. 

Men det finns inget krav på att ge blod. Även om många blodgivare är återkommande så innebär det normala tappet att man ständigt måste hitta nya givare.

– Vi behöver få in 6 000 nya givare varje år, säger Ingrid Johansson, blodgivarsamordnare för Region Skåne.

För de som blir givare gäller också att män får ge blod fyra gånger om året, medan kvinnor får ge tre gånger om året. De flesta givare är återkommande och blir automatiskt kallade när det är dags att skänka på nytt. 

Under våren har det varit en nedgång av antalet blodgivare i Malmö.

– Det har varit många långdragna förkylningar i vår, som även påverkar våra blodgivare, säger Gunilla Nielsen, enhetschef för Blodcentralen i Malmö.

Konkurrerar om fritiden

Till blodbankens årliga nedgångar hör också semestertider då många reser bort.

– Vi konkurrerar om blodgivarnas fritid, säger Ingrid Johansson.

För att komma närmare blodgivarna har blodcentralerna i Skåne flyttat ut från sjukhusområdena till mer centrala lägen. Den senaste sådana flytten gjordes i Lund, där blodcentralen nu finns i Kattesund, mitt i centrala staden. Trots det centrala läget tog det tid innan både nya och gamla givare hittade dit.

– Efter att ha flyttat ut verksamheten i Malmö och Kristianstad vet vi att det tar ett tag innan antalet givare stiger. Men vi har nu fått ett antal helt nya blodgivare, vilket vi är glada för, säger Ingrid Johansson.

Den som gör sitt första besök på en blodcentral får fylla i en blankett med frågor kring hur deras hälsohistoria ser ut, vilka resor de har gjort och annat som kan påverka kvalitén på deras blod. Blodprov skickas sedan för analys, där man testar det för sjukdomar som hiv, syfilis och hepatit.

– Om man hittar någon avvikelse så kontaktar vi personen för att berätta det. Om inte så får de ett besked om att de kan komma och skänka blod, säger Ingrid Johansson.

Aldrig liggande längre än två veckor

Det blod som kommer in delas upp i tre produkter, beroende på hur det ska användas. En är röda blodkroppar, som har en hållbarhet på sex veckor. En är trombocyter som har en hållbarhet på sju dygn. Den tredje är blodplasma som kan frysas och på så sätt förvaras i upp till tre år. Men så länge blir inget blod liggande.

– Det tar aldrig mer än två veckor förrän det blod vi har fått in har nått fram till en patient, säger Ingrid Johansson.

Kriser uppstår emellanåt, då blodcentralen får slå på stora trumman för att få många blodgivare att komma till dem snart. Utöver händelser som slukar mycket blod är det tillgången på donatorer som kan få tillgången att svika. 

– Om nivåerna blir för låga så brukar vi gå via medierna och skickar då ut pressmeddelanden om att vi behöver mer blod. Vi har också en del kanaler i sociala medier som vi använder oss av. Men det är viktigt att vi inte ropar på hjälp för ofta, eftersom det kan leda till att folk slutar reagera, säger Ingrid Johansson.

Sedan många år tillbaka så får de skånska blodgivarna inte ersättning i pengar. De erbjuds däremot en symbolisk gåva, som de också kan avstå från. Att inte ge pengar är enligt Ingrid Johansson en principsak.

– Att donera blod ska vara en frivillig sak. De som gör det får sin belöning i form av ett gott samvete, säger hon.