Det blir sämre för Sveriges tillväxt.

– Vi hör om många företag som tackar nej till uppdrag för att man inte har tillräckligt många städare. Det blir negativt för alla parter – för företaget, givetvis, som får färre uppdrag. Men det blir sämre för Sveriges tillväxt också, säger Hannes Sjöberg, näringspolitisk expert på Almega serviceföretagen.

Problemet med kompetensförsörjning inom städbranschen är inte nytt. Men det har blivit mer aktuellt efter regeringens försörjningskrav för arbetstillstånd. Idag ligger lönegolvet på 27 360 kronor, vilket är 80 procent av Sveriges medianlön. Regeringen vill gå ännu längre och höja kravet till 100 procent av medianlönen, som i dagsläget är 35 600 kronor. 

– Ett företag i städbranschen kan inte höja lönen så mycket och ändå gå runt ekonomiskt. Det är inte en bransch med stora marginaler, säger Hannes Sjöberg.

Vill ha bidragstak

Men det är inte bara regeringens lönekrav som ställer till problem. Ytterligare en svårighet är bristfälliga språkkunskaper. 30,6 procent av svarande städföretag anger i Almegas rapport att språket är deras största rekryteringsutmaning. 

– Svenskaundervisningen för nyanlända har varit på för låg nivå. SFI behöver bli bättre, kommenterar Hannes Sjöberg.

Sverige befinner sig i en lågkonjunktur och i det tredje kvartalet låg arbetslösheten på 8,5 procent. Ändå anger 23,8 procent av städfirmorna att deras största rekryteringsproblem handlar om att arbetslösa tackar nej till städjobb. Hannes Sjöberg tror inte att det handlar om dåliga villkor i branschen, utan om att bidragen är för höga. 

Det är inte så enkelt att höja lönerna.

– Våra företag har kollektivavtal och relativt goda arbetsvillkor. Det är tungt att jobba som städare. Men jag tror snarare att det är bilden av att vara städare som spelar in. Sedan är skillnaden på att gå från bidrag till att jobba är inte jättestor ekonomiskt. 

26 700 är medellönen för städare. Det är ingen fet lön. Handlar det inte snarare om att lönerna behöver bli högre?

– Det är kollektivavtalsenliga löner, och det är inte så enkelt att höja dem. Marginalerna är små. Det är inte så att någon sitter och skor sig på det. 26 700 är inte en fet lön men inte heller en dålig lön. Dessutom är det väldigt vanligt att det tillkommer ob-tillägg.

Leder till arbetslivskriminalitet

Almega serviceföretagen anser också att myndigheter behöver ta ett större samhällsansvar när de upphandlar service från städföretag. Rådande standard för offentlig upphandling leder till osunda konkurrensvillkor, med risk för bristande kvalitet i tjänsterna, dålig arbetsmiljö och i förlängningen arbetslivskriminalitet, skriver branschorganisationen. 

– Nu går upphandlingarna efter lägsta pris och det gör att bara 30 procent av våra medlemmar ställer upp i upphandlingar. Det är en pinsamt låg siffra och visar på hur dåligt upphandlingarna hanteras. Vi hade gärna sett mer krav på kvalitet och mindre fokus på lägsta pris, säger Hannes Sjöberg.

Den förra regeringen lade ett lagförslag som skulle göra det obligatoriskt för upphandlande myndigheter att ta arbetsrätt, djurrätt, klimatnytta och människors hälsa i beaktande. Lagen skulle ha införts den 1 juli 2023, men stoppades av den nuvarande regeringen med hänvisning till att den inte ville försvåra för små företags möjligheter att delta i offentliga upphandlingar. 

Hannes Sjöberg anser att det är möjligt – och önskvärt – att agera annorlunda även inom befintlig lagstiftning. 

– Vi har full förståelse för att det är skattepengar och att det finns ett ansvar hos kommunerna och regionerna att inte spendera för mycket. Men då ska man vara medveten om att man får vad man betalar för.

Fackombudet: Villkoren är för dåliga

Ewa Edström är avtalsansvarig ombudsman på Fastighetsanställdas förbund, som organiserar städare. Hon stämmer in i att kundernas krav på städtjänster är en orsak till många av branschens problemen. Ständiga upphandlingar med fokus på lägsta pris gör att branschen har hamnat i en nedåtgående spiral med prispress som drabbar städaren, säger hon.

Tempot skruvas hela tiden upp. 

– De vill ha städat utanför deras egna ordinarie verksamhet. Då blir det tidigare morgnar och sena kvällar. Tempot skruvas hela tiden upp. Man ska springa fortare och göra mer jobb på samma tid. Och så försöker arbetsgivaren hela tiden försöker spara in på alla kostnader. 

Städbranschen är en personalintensiv bransch där den största utgiften är personalkostnader, förklarar hon. Det ligger därför nära till hands att ta ur den potten när arbetsgivaren behöver spara. 

Hon håller inte med Hannes Sjöberg om att arbetsvillkoren för städare är ”relativt goda” – tvärtom. Den största orsaken till att folk drar sig för att ta ett städjobb är att arbetsgivaren misslyckas med att erbjuda ett attraktivt yrkesliv, menar hon. 

– Villkoren är dåliga. Lönen är låg. 42 procent arbetar deltid, de flesta ofrivilligt. Många har delade turer. Det är dåliga arbetstider med tidiga morgnar, sena kvällar och nätter, och det är därför svårt att få ihop fritid och familjeliv på ett vettigt sätt. Arbetsmiljön är dålig. Det är tungt och slitigt och många drabbas av värk i axlar och rygg.