Förra sommaren flyttades ansvaret för förskolan och grundskolan från stadsdelarna till två centrala skolnämnder. Nu finns planer på att fortsätta centraliseringen. Politikerna ska ta ställning till ett förslag om att ersätta dagens tio stadsdelsnämnder med tre centrala nämnder – en med ansvar för socialtjänst, en för personer med funktionsnedsättning och en för äldreomsorg samt kommunens hälso- och sjukvård.
Målet med den stora omorganisationen är att det ska bli mer effektivt och likvärdigt. Kommuninvånarna ska få lika god socialtjänst oavsett om de bor i Hovås eller Kortedala. Mats Odhagen, planeringsledare på stadsledningskontoret, har utrett vilka konsekvenser en omorganisation skulle få.
– Vi bedömer att centrala nämnder ger bättre förutsättningar för arbete kopplat till kompetensförsörjning och likvärdig service. När det handlar om frågor som lokaldemokrati och områdesutveckling så finns det fördelar med geografiska nämnder, säger han.
Som tjänsteperson är det inte Mats Odhagens uppgift att ta ställning till hur staden bäst skulle organiseras. Men han ser inte att någon organisationsform skulle vara avsevärt mycket bättre än någon annan.
– En huvudpoäng i våra rapporter är att det inte finns ett bästa sätt att organisera verksamheten. Det beror på vad man önskar att styra emot, säger han.
Härmar andra städer
Göteborg är inte ensamma om att byta från en geografisk indelning till en uppdelning efter sektor. De senaste åren har både Malmö och Borås skrotat sina stadsdelsnämnder och centraliserat ansvaret över socialtjänsten och äldreomsorgen. En enkätundersökning som tidningen Dagens Samhälle gjorde förra veckan visade att hälften av de svenska kommunerna har slagit ihop förvaltningar sedan valet 2014.
I oktober ska lokalpolitikerna ta ställning till förslaget om sammanslagningen i Göteborg. Kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M) har inte gjort det än.
– Vi håller på att diskutera stadsledningskontorets förslag så jag får återkomma när vi har landat i frågan. Många av partierna har insett att man vill göra någonting, men det gäller att komma överens om vad detta någonting ska vara, säger han.
Flytten av skolansvaret till centrala nämnder förra sommaren tycker han har blivit bra.
– Den reformen har landat väl och vi ser positiva resultat från det. Men det här är en stor förändring som kräver ett genomtänkt beslut och bra planering, så det är en fråga som vi behöver diskutera igenom ordentligt innan vi tar ett beslut.
Vänstern är emot
Inte heller Socialdemokraterna har bestämt sig för vad de tycker om omorganisationen. Demokraterna gick på val på att skrota stadsdelsnämnderna, men deras förslag var att ersätta dem med fyra nya geografiska huvudområden. Daniel Bernmar (V) har svårt att se fördelarna med att skrota stadsdelsnämnderna.
– Vänsterpartiet är väldigt skeptiska till det här. Jag ser inte vad staden skulle tjäna på det, säger han.
En av hans farhågor är att kommuninvånarna skulle få mindre inflytande när makten flyttar från stadsdelarna till innerstaden. Han är också orolig för hur demokratin skulle påverkas av färre lokala politiker. Idag styrs de tio stadsdelsnämnderna av över 100 lokalpolitiker varav många bor i området.
Daniel Bernmar tycker inte heller att det är ekonomiskt försvarbart att lägga pengar på en stor omorganisation när många välfärdsverksamheter går på knäna.
– En stor organisationsförändring kostar mycket tid och resurser. Min oro är att de andra partierna kommer genomföra det här utan att stå för merkostnaderna. Dessutom tycker jag inte att det största problemet vi har just nu handlar om kommunens organisation, utan om underfinansieringen av välfärden, säger han.
