Göteborgs HBTQ-plan baseras på 22 rekommendationer från en tre år gammal lägesrapport om normbrytande personers livsvillkor i Göteborg. Bland rekommendationerna finns bland annat att kommunen bör inrätta mötesplatser för hbtq-personer, som fritidsgårdar och kulturhus.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Lägesrapporten visade på flertalet brister, som att Göteborgs stad som myndighet inte alltid upplevdes som en respektfull instans, att det saknas jourverksamhet för HBTQ-personer som utsätts för våld i nära relationer och att det inom vissa områden saknas kompetens.
Ska förankras
Planen antogs på kommunfullmäktiges möte den 26 januari i år och nu ska arbetet att uppfylla den vara i full gång. Anna-Carin Jansson är planeringsledare på Stadsledningskontoret och berättar att de de 30-tal åtgärder som listas i planen nu håller på att förankras hos de som ska utföra dem.
– I varje stadsdel finns utvecklingsledare för mänskliga rättigheter, som nu har gjort dragningar för sina förvaltningsledare, för att man ska baka in det här. Många frågor pockar på och det finns mycket att göra, säger hon.
I Göteborg finns ett HBTQ-råd bestående av politiker och flertalet representanter från HBTQ-Göteborg, som Tanya Charif, engagerad i Gays in Angered, och Joakim Berlin, rådgivare och hivpolitiskt sakkunnig på Positiva gruppen i väst.
Rådet har en viktig roll för att planens mål blir till handling och inte förblir vackra ord på papper. Bland annat bjuder rådet in ansvariga i stadsdelarna till dialoger. Efter två år ska planen följas upp och efter fyra år görs en fullständig utvärdering.
Boende och jour prioriteras
Anna-Carin Jansson pekar på två åtgärder som rådet lyft som högst prioriterade.
– De stora sakerna handlar om boendeplatser och jour. Det är väldigt viktigt att det kommer till stånd. Både när det gäller våldsutsatthet i partnerskap, men också heder. Normen och beredskapen i staden är till väldigt hög procent inriktat på mäns våld mot kvinnor.