– Stora delar av centrala Göteborg ligger väldigt lågt, till och med under havsnivån. Så dels gäller det att skydda sig från höga havsnivåer, med portar, vallar och murar, eller att bygga på säkra nivåer. Sen om det kommer mycket regn på kort tid, kan vi få översvämningar i lågt liggande sänkor och om det regnar mycket i avrinningsområdena, kan det också komma mycket vatten via vattendragen, säger Sofia Thorsson, professor i naturgeografi och specialiserad på stadsklimat, vid Göteborgs universitet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Avstängda vägar
Kraftiga regn och tillfälligt högt vattenstånd, orsakat av trycksystem över Västerhavet och Europa, har svämmat över Göteborg vid flertalet tillfällen sedan millenieskiftet.
I början av 2015 och sommaren 2013 var två extremtillfällen med stora konsekvenser. 2013 drabbades Järnbrottsmotet och Dag Hammarsköldsleden väldigt hårt, men även källare fylldes med vatten och vägar fick stängas av över hela staden.
Sofia Thorsson berättar att det generellt blir problem i städer eftersom alla hårdgjorda ytor, som asfalt och hus, gör att vattnet inte har någonstans att ta vägen.
En ytterligare risk, utöver att vattnet blockerar infrastruktur, är att brunnar och avlopp svämmas över och att förorenat vatten hamnar orenat i vattendragen.
Älvstränderna sårbara
Göteborgs stad har en modell som visar vilka områden som är mest utsatta för både skyfall, höga flöden och havsnivåhöjning.
– Allt som slutar på holme, hamn, vass och ö är låga områden där man har problem när det gäller havet, säger Ulf Moback, Göteborgs stads klimatstrateg.
Kartorna visar att stora delar av norra och även delar av södra älvstranden är väldigt sårbara. Det finns också risk att vatten i framtiden tränger upp vid Välen i Västra Frölunda vidare till Järnbrottsmotet om havsnivån höjs, precis som 2013, och därmed skär av de stora lederna från Askim.
Svårt att förutse
Skyfall är svåra att förutse när och var de inträffar, men då kan följderna bli något mer akuta, även på platser som ligger högre upp, men är instängda.
– Storsjukhusen bland annat, Sahlgrenska och Östra, men många andra ställen också där det blir avbrott i verksamheten under ganska lång tid om det skulle träffa olyckligt. Det kan komma i sommar, det vet man inte, vi har lyckligtvis varit förskonade hittilldags, säger Ulf Moback och tillägger att de extrema högvattentillfällena i Göteborg har ökat och kommer fortsätta att göra det med en höjd havsnivå.
Stöter på patrull
Under kommunstyrelsens möte förra veckan klubbade politikerna att Göteborgs stad ska ställa sig bakom nätverket International Water Associations, IWA, principer för bättre vattenhantering i städer runt om i världen. Det innebär att de, precis som medlemmar i cirka 130 andra länder, skriver under på 17 punkter, varav fem ska prioriteras. Bland principerna finns att robusta urbana ytor ska utformas för att minska översvämningsrisken, att förvaltningar och myndigheter ska samarbeta och att vissa vattenresurser ska skyddas.
– Vi jobbar efter samtliga de här principerna, men där vi stöter på patrull är tyvärr att staten inte hänger med. Vi har inte den lagstiftning som behövs på området och ingen vettig finansieringsmodell vad gäller statliga verk och bolag, de är väldigt många och utan någon samordning. Vi kan göra mycket lokalt, men behöver lagligt stöd och finansieringsmodeller, säger Ulf Moback.
Vattenfrågan kommer att kosta både fastighetsägare och myndigheter mycket pengar i framtiden om inga åtgärder görs konstaterar Byggnadsnämnden.
Vad kan då Göteborg göra?
– Vi trollar med knäna och gör så gott vi kan. Vi arbetar för att få in vattenfrågan i den exploatering som sker, i till exempel Älvstaden, att man lägger in översvämningsskydd i de projekten, som ska serva både det befintliga Göteborg och det tillkommande, säger Ulf Moback.
Konkret så handlar det bland annat om att höja älvens kajkanter på vissa ställen till 2,30 meter över den normala vattennivån. Vid Gullbergsvass är kajkanten exempelvis i dag bara cirka en meter över ytan. Även vid Rosenlund behöver kajkanten skyddas för att Götatunnelns mynning ska vara säkrad. Men på längre sikt, det vill säga senast år 2100 då vattennivån förväntas ha stigit sju decimeter i Göteborg beräknat efter FN:s klimatpanels allvarligaste scenario, behövs krafttag.
– På längre sikt förespråkar vi yttre stormbarriärer, säger Ulf Moback.
