I våras ville kommunen lägga till ytterligare platser. Ärendet ligger hos Kommunstyrelsen och ska tas upp på möte 29 september. Om ansökan godkänns så skulle det innebära att vakterna även kommer att kunna verka i ett område från Göteborgsoperan till Götaplatsen, från toppen av Avenyn ända ner till älven.

Rödgrönrosa motstånd

Den politiska oenigheten kring ordningsvakter är stor, även om det är klar övervikt till de partier som är positiva. Göteborg har i princip fem block i den lokala politiken.

SD står ensamma längst ut till höger. Alliansen, med moderater, liberaler, krist­demokrater och centerpartister som styrande block. Demokraterna står rent politiskt till höger, men utan officiellt samarbete med annat block. Även Socialdemokraterna står ensamma sedan tidigare samarbeten krackelerat och längst till vänster finns de rödgrönrosa med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Feministiskt initiativ.

Det är i nuläget bara de rödgrönrosa som är motståndare till ordningsvakter.

– Ja, vi vill ju att detta första försöket med Lov 3-vakter ska avslutas. Privata ordningsvakter i affärer och annat har vi absolut inget emot. Det handlar alltså om ordningsvakter som tar pengar ur kommunens budget som sätt att skapa trygghet. Det tror vi inte på. Om man tittar närmre på vad de faktiskt gjort under försöket, så var ungefär hälften ”allmänna händelser” och i huvudsak administrationsärenden. Endast elva procent var omhändertagande, brotts­ingripande eller sådant som hade med brottsrelaterade händelser att göra, säger Jenny Broman, vänsterpartistiskt kommunalråd.

Hon lutar sig på statistik från Kommunstyrelsens årsrapport, som hon tycker talar sitt tydliga språk.

– Vi tycker det är mycket rimligare att vi riktar fokus mot mer verkningsfull trygghets­skapande och brottsförebyggande verksamhet. Som socialtjänsten och fältare. Många gånger när det är ont om pengar så är det ju sådant, som det verkligen borde satsas på, som dras in. I de fall när det verkligen behövs ingripande mot brott, så är det ju polisen som borde vara där. Även de har begränsade resurser, säger hon.

Enligt Jenny Broman så är det desto oftare personer som man finner lite störiga eller stökiga som man helt enkelt flyttar på.

– Men då flyttar de sig till någon annan plats bara. Och det är ju personer som finns i vår stad, de försvinner inte. Vi ser det som ett sätt att sopa problemen under mattan, bort från de centrala delarna så de inte syns. Det finns absolut personer som behöver hjälp, men den uppgiften görs bättre av uppsökande verksamhet som till exempel socialtjänsten kan erbjuda.

Enligt Broman var det precis en sådan förflyttning som skedde från Brunnsparken, som gjorde att även Järntorget togs upp som Lov 3-område.

Förstår inte motståndet

Tillstånden, som söks hos polismyndigheten, är på ett år och behöver sedan sökas om. Kommunstyrelsens ordförande, Axel Josefson (M), har redan deklarerat att så kommer att ske.

– Vi har en akut polisbrist i Sverige och så länge inte regeringen kan komma till rätta med det, så måste vi agera lokalt, sa han till tidningen GP i augusti.

Josefson har länge varit en ivrig förespråkare av ordningsvakter i staden och vill att Lov 3-området kan utökas ytterligare.

Även Socialdemokraterna, som är kommunens största parti, och politiskt står i mitten mellan den styrande alliansen och de rödgrönrosa, är klart positiva.

– Absolut. Vi tycker att det gör stan tryggare och i läget vi är i nu avlastar de polisen. De kan lägga sina resurser på kriminella gäng, kvinnomisshandlare, torskar, you name it, istället. Jag har svårt att förstå varför Vänsterpartiet är emot det här under en tid när vi bygger ut poliskåren, säger Jonas Attenius, Socialdemokraternas gruppledare i kommunstyrelsen.

Han ser ordningsvakter på stan som en skyldighet att skapa trygghet i väntan på fler poliser.

– Vi borde haft fler poliser mycket tidigare. Men i ärlig­hetens namn så var det ju alliansregeringen som under lång tid lät skattesänkningar och annat gå före. Det är först nu som S-regeringen bygger ut polishögskolan. Men det är fortfarande så att polisen inte hinner med, vilket de säger själva. Så vi har en skyldighet mot göteborgarna att avlasta dem. Det är en prioritering, men det undantar inte att vi samtidigt jobbar med förebyggande åtgärder eller vår socialtjänst och våra fältare med mera. Vi anser att vi kan göra båda.

Jonas Attenius understryker att man ska se arbetet som en helhet.

– Vi har en väldigt bra samverkan med ordningsvakterna. De är i princip arbetsledda av polisen och vi har inte fått in en enda rapport om något övervåld eller liknande. Kommunen lägger egna resurser på att vidareutbilda ordningsvakterna ytterligare. Men vi har även en jättebra samverkan med Fältgruppen city.

Mer flexibelt med vakter

Parallellt med utvecklingen i Göteborg så ligger ett förslag på riksnivå om att ordningsvakt­er ska få utökade befogenheter och bevakningsområden. Förslaget har föregåtts av en statlig utredning som landade i att dagens system med att polisen utfärdar förordnanden och sen dirigerar inom vilka områden de ska verka ska ersättas med en tillståndsprövning. Kommuner ska kunna ansöka om att få använda ordningsvakter på specificerade platser.

Utredaren, Agneta Bäcklund, menar att det blir mer flexibelt då man kan använda ordningsvakter utifrån det behov som finns, och regeringen framför samma åsikt.

– Regelverket är föråldrat och behöver moderniseras. Det mer flexibla sättet att använda ordningsvakter kan även fri­göra polisiära resurser, kommenterade inrikesminister Mikael Damberg till TT när förslaget lades fram.

Förslaget är nu ute på remiss innan beslut kan väntas tas. Men den nya lagen föreslås träda i kraft i juli 2023.