Som premiärminister kritiseras han nu för att ha parkerat sig bekvämt i välgörarnas knä samtidigt som vanligt folk får betala själva för kläder, glasögon och logi.

Även svenska riksdagsledamöter och andra representanter får en del prylar. Och trenden är att antalet gåvor ökar. Men reglerna i Sverige är betydligt hårdare än i Storbritannien.

Alla gåvor värda över 500 kronor som en svensk riksdagsledamot tar emot i tjänsten måste registreras och tillfaller automatiskt riksdagen. Gåvorna får då inte användas, eller till exempel drickas upp, även om det är tillåtet att förvara gåvor på det egna kontoret eller hemma under tiden du tjänstgör. När en riksdagsledamot lämnar sitt uppdrag ska gåvorna lämnas tillbaka till riksdagen och magasineras eller gallras och slängas.

Under den förra mandatperioden registrerades 91 gåvor till 20 mottagare. Sedan det senaste valet har redan 97 gåvor registrerats för 25 ledamöter och talmännen.

Talmannen och bjudspriten

Och det är just talman Andreas Norlén som är de senaste årens största mottagare. Sedan 2018 har han tagit emot 88 officiella gåvor som representant för Sverige och riksdagen. 

Det handlar bland annat om tjugotre rusdrycksflaskor med georgisk och armensk brandy, moldaviskt rödvin, portugisiskt portvin, colombiansk rom och whiskey från Kanada, Kina och Skottland. Från hovet har talmannen fått kungliga chockladpraliner i ett graverat silveretui, och av Qatar har talmannen bland annat tagit emot påskgodis och åtta stycken glaskuber föreställande arenor för fotbolls-VM 2022. 

Ett par av gåvorna kan sättas ihop till en utmanande men diplomatisk outfit. En colombiansk ruana-poncho kombinerad med sidenslips från Panama  och japanska solfjädrar. En sydkoreansk förgylld huvudbonad kan stylas med lämpligt matchande gyllene mask från Nordmakedonien. Och talmannen kan hålla en belgisk ordförandeklubba i kristall i ena handen och en i renhorn från Sametinget i den andra.

Om talmannen har burit ovanstående outfit, druckit spriten, ätit godiset och bankat med ordförandeklubborna får vi inte veta. Talmannens presstab har inte tid att svara på frågor när den här artikeln skrivs.

Megamatta och skydd mot radioaktivt damm

En gåva som sticker ut i förteckningen är mattan ”Fantasin till makten”. Det är en elva meter lång garnbollsmatta skapad av 3136 färgglada garnbollar, med över 1700 fastsydda önskningar om politiska reformer, som lämnades över till ett gäng riksdagsledamöter en grå höstdag 2019. Bakom verket ligger kollektivet Gerillaslöjdsfestivalen och officiell gåvomottagare blev riksdagsledamot Hanna Gunnarsson (V). Hon tycker att riksdagens regelverk är bra.

– Policyn är bra, det är viktigt att vi har riktlinjer så att vi kan motarbeta korruption eller påverkan på olika sätt. Vi har ju en annan politisk kultur i Sverige där dyra gåvor är ovanligt, även om det förekommer att vi får erbjudanden om studieresor, även utomlands.

Vi har ju en annan politisk kultur i Sverige där dyra gåvor är ovanligt

Idag är fantasimattan kastad. Men den skyddsmask som Hanna Gunnarsson fick i gåva av branschorganisationen Säkerhetsföretagen hänger på kontoret även om den formellt ägs av riksdagen. Det är en klassisk skyddsmask 90 som skyddar mot biologiska och kemiska stridsmedel och radioaktivt damm. 

Christian Karlsson (KD) tog i samband med ett statsbesök i Sydkorea emot ett par tekoppar.

– Och två tennbägare som vi mottog vid vårt besök med borgmästaren i Yongin City. De har nu lämnats till riksdagsförvaltningen för värdering och ska placeras i en monter hos Socialutskottet.

Christian Karlsson uppskattar att den svenska möteskulturen är restriktiv med gåvor och säger att det finns kulturella skillnader mellan länders parlament.

– Det finns olika sätt att visa artighet och respekt på i olika länder och kulturer, men att vi i Sverige är mer restriktiva med att ge och ta emot gåvor handlar nog mest om att vi vill undvika misstankar om att våra beslut skulle fattas baserat på något annat än saklighet.

Kinesisk konjak för bättre relationer

När miljöpartisten Janine Alm Ericson fick en läderportfölj av Angolas talman hann hon knappt se den innan den togs omhand av tjänstepersoner med på resan. Och när partikollegan Jacob Risberg fick en fin flaska kinesisk konjak i julgåva av den kinesiska ambassaden misstänkte han att den var värd mer än tröskeln på 500 kronor.

– Och mycket riktigt var den dyr så därför tillföll flaskan och dess innehåll riksdagen. I grunden tycker jag att reglerna i riksdagen är bra eftersom det inte ska kunna ses som att vi tar emot gåvor för att på så vis ”stå i skuld” till någon person eller organisation. Det är ett sätt att upprätthålla trovärdigheten i en demokrati, säger Jacob Risberg (MP).

Vänsterpartisten Håkan Svenneling fick samma julgåva och konjak.

– Vi har kritiserat Kina mycket och jag antar att de hoppades kunna framstå i bättre dager. Flaskan har nu hamnat i Talmannens representation där den serveras i samband med något utländskt besök. Jag tycker det är rätt osmakligt med stater som tror de kan påverka med sådana här gåvor. 

Jag tycker det är rätt osmakligt med stater som tror de kan påverka med sådana här gåvor.

Reglerna om att registrera gåvor har bara funnits sedan 2016, och togs fram 2014 efter en rekommendation från Europarådets organ mot korruption. Håkan Svenneling fortsätter:

– När jag kom in i riksdagen fanns inte dagens regler. Då tog exempelvis en miljöpartist emot ett dyrt smycke. Det är bra att det nu finns tydligt regelverk på plats. Det stora problemet i Sverige är att det finns en väldigt naiv syn på politikers band till lobbyister och framför allt välfärdsbolag. Där är riskerna för påverkan uppenbara.

Mindre artighetsgåvor under gränsvärdet är mest trevligt, menar han. 

– Sist fick jag fick en gåva var det en liten påse med en spork, vikmugg och isskrapa.