– Det kommer att finnas ett fortsatt tryck på effektiviseringar, säger han på en pressträff.
Historiskt har beslut om public service förutsättningar fattats i bred politisk enighet. Göran Hägglund tonar ner betydelsen av att det inte blir så den här gången. Han pekar särskilt på att alla partier står bakom om att public service även fortsättningsvis ska ha ett brett utbud. Därmed går kommittén inte på M:s, KD:s och SD:s linje om att mer eller mindre lämna sådant som sport och bred underhållning till kommersiella aktörer.
– Alla partier är angelägna om att vi ska ha ett starkt public service, ett oberoende public service och en gemensam lägereld där alla har möjlighet att ta del av ett budskap, säger Göran Hägglund.
”Slag i luften”
Amanda Lind, nyvalt språkrör som varit Miljöpartiets representant i utredningen, menar att enigheten om ett brett uppdrag är bra – men sätter frågetecken för vad det är värt i och med oenigheten om pengarna. Oppositionen kräver en ökad uppräkning som i genomsnitt motsvarar drygt en halv miljard mer om året under perioden.
– Det är centralt att det breda uppdraget för public service kvarstår, men med en otillräcklig budget riskerar det att bli ett slag i luften, säger hon.
Också Lawen Redar, Socialdemokraternas representant, är kritisk.
– Mycket sent i arbetet har Tidöpartierna valt en intern uppgörelse framför en överenskommelse. Det är både oväntat och ovanligt att ett regeringsunderlag hellre gör gemensam sak än att söka breda överenskommelser, inte minst i en fråga som ska stå sig över mandatperioder, säger hon.
Kristina Axén Olin (M) skyller oenigheten på oppositionen och framför allt Socialdemokraterna.
– Det låter som att det är katastrofer och stora skillnader mellan oss, och Socialdemokraterna väljer att ha en egen pressträff tillsammans med oppositionen. I min värld handlar det mycket mer om att det är en månad till ett EU-val. Man vill ha ett kulturkrig med SD och få det att framstå som att SD vill slakta public service. Och det stämmer inte, säger hon till Dagens ETC.
Utöver pengarna är oppositionen och Tidöpartierna också oeniga när det gäller en rad riktlinjer till bolagen på en rad områden. Bland annat ska bolagen ”beakta påverkan på den svenska mediemarknaden”. Detta möter den kritik som funnits från Tidningsutgivarna, bland annat när det gäller att skriven text på webbsidan konkurrerar med tidningarna. Någon detaljreglering av public servicebolagens verksamhet på nätet blir det däremot inte, men Amanda Lind är kritisk.
– I tider av höjd beredskap och mer desinformation borde mer fokus ha lagts på att stärka public service viktiga roll och förbättra möjligheten att nå ut till hela befolkningen – inte att skapa fler begränsningar, säger hon.
Sammanslagning ska utredas
Det blir till stor del upp till public servicebolagen själva att genomföra de effektiviseringar som krävs. Något krav på sammanslagning av bolagen som Sverigedemokraterna velat ha finns inte med – men ska utredas vidare.
Tidöpartiernas representanter vänder sig helt mot debatten om att public service skulle vara utsatt för en slakt, som Jan Scherman och andra debattörer har gett uttryck för.
– Jag tycker att det är tramsigt att säga så, säger Hans Eklind (KD).
Det handlar fortfarande om en uppräkning även om den inte är lika stor som den som oppositionen vill se, menar man.
Sverigedemokraternas Alexander Christiansson är nöjd med att public service-bolagens uppdrag i nuvarande sändningstillstånd att spegla en "variation av befolkningen", ersätts med ”hela befolkningen”.
– För mig personligen har detta varit en mycket viktig fråga då exempelvis kvotering baserat på kön och hudfärg, och att göra skillnad på olika grupper, inte är någonting som tillhör ett modernt samhälle. Snarare menar jag att det motverkar sammanhållningen och integrationen, säger han till Dagens ETC.
Göran Hägglund spelade ner betydelsen av förändringen och påpekade att det fortfarande finns krav i public servicelagen om att verka för jämställdhet och mångfald.
Lars Leijonborg (L) framhåller att även Liberalerna – som på förhand legat närmare de rödgröna än de övriga Tidöpartierna när det gäller synen på public service – är nöjda med helheten.
– Jag tycker att de önskemål som funnits på förändringar av speglingsuppdraget har varit möjliga att hantera. De kompromisser vi har gjort är fullt försvarbara och helheten har blivit väldigt bra, säger Leijonborg till Dagens ETC.
Inga löften inför valet
Vad oenigheten om public service innebär vid en eventuell rödgrön valseger ger oppositionspartierna olika besked idag.
Centerpartiets Catarina Deremar anser att om Tidöpartierna driver igenom sin linje när förslagen ska klubbas i riksdagen så kommer beslutet att ligga fast.
– Tillståndsperioden är åtta år, det får vi tugga i oss, säger hon på pressträffen.
Lawen Redar lämnar frågan öppen och säger att fokus nu ligger på att övertyga Tidöpartierna om att ändå göra en uppgörelse över blockgränsen när frågan hanteras i riksdagen.
– Det är viktigt att ta ett steg i taget. Tanken med långa tillståndsperioder är väldigt bra, men det förutsätter att man åstadkommer samförståndslösningar i alla frågor, säger hon till Dagens ETC.
