Det märks redan när man kikar in genom fönstren från Kungsportsavenyn. Titlarna på svenska varvas med andra språk, som i hyllan med ny litteratur.
Så måste det vara när var tredje göteborgare har ett annat modersmål än svenska, när biblioteket ska vara alla göteborgares vardagsrum. Det menar Lotta Alverlin, som tillsammans med kollegorna Mirjam Önner, projektledare inom mångspråkighet, och Anna Rosengren, barnbibliotekarie, möter upp mellan hyllorna på nedre plan. I alla delar av huset presenteras månadens språk, just nu somaliska. Inköpen anpassas efter vilka språkgrupper som kommer till stan. Så påverkar människors flykt från kriget i Syrien även vilka böcker som köps in till Stadsbiblioteket i Göteborg.
De tio mest talade språken i staden lyfts nu fram mer tydligt än tidigare.
Identifikation och representation
Hyllorna med mångspråkiga böcker ska kännas lika tilltalande som de på svenska, och böcker från mindre språk har fått komma upp ur magasinen.
– Tidigare så valde man att magasinera dem till förmån för mer lånade böcker, men nu har vi tänkt om. Ingen ska känna sig satt på undantag när man kommer hit, säger Mirjam Önner.
Även om det finns ett stort utbud av flerspråkig litteratur, 42 språk finns representerade, så lånas den inte ut i särskilt hög utsträckning. Det beror delvis på att många kommer för att läsa den på plats, på biblioteket, säger Lotta Alverlin.
– Alla vill inte heller läsa böcker på sitt hemspråk utan gör det på svenska. Att det mångspråkiga syns handlar om identifikation och representation, säger Lotta Alverlin och barnbibliotekarie Anna Rosengren fortsätter:
– Det märks, barn och vuxna blir så himla glada när de kommer in och hittar sitt språk. Att läsa på sitt hemspråk är också en del i att bli självständig, att det inte bara pratas hemma.
Bibliotekariekåren är mer homogen än befolkningen i stort, och när bibliotekariernas smak får styra vilka böcker och tidningar som visas blir det skevt. Det finns många exempel på det, berättar Mirjam Önner, som har besökt många olika bibliotek i landet. Eftersom bibliotekarierna inte själva talar så många olika språk, är det viktigt att de är aktiva och tar hjälp av låntagarna. De kan se sådant som personalen missar, som att persiska titlar står instuckna bland arabiska. Stadsbiblioteket tar gärna emot tips på böcker att köpa in och kan även beställa titlar från andra bibliotek.
Det har 11-åriga Hekma Jailan utnyttjat. Hon spelar Candy crush på datorerna tillsammans med några kompisar. Bredvid henne ligger en bok om favoritfotbollslaget Real Madrid som hon precis har läst. Hemma pratar hon delvis oromo, ett etiopiskt språk. Men böcker på oromo är inte så lätta att få tag på.
– Jag vill ju inte glömma språket. Jag beställde en bok från Stockholm en gång, annars har jag inte sett någon biblioteksbok på det språket.
En kort bit från datorerna på barn- och ungdomsavdelningen är det skoförbud.
Skillnad i språkkunskaper
Bakom en bokhylla hörs gurgel från Stadsbibliotekets yngsta besökare. På den mjuka mattan tar sig Lucia Melo runt med stöd av sin mamma. Angelina Allen DeMelo pratar svenska med sin dotter, pappan portugisiska.
– Vi blev jätteglada när vi kom hit och såg att det fanns böcker på olika språk. Att läsa på portugisiska gör nog en stor skillnad i hur Lucia utvecklar sina språkkunskaper, men även i att förstå kulturen, säger Angelina Allen DeMelo.
Bredvid henne sitter Maria Laura Kristenson, som ramsar på spanska för ettåriga Ameli Kristenson.
– Även om vi köper en del barnböcker när vi är i Spanien, så tröttnar ju barn snabbt. Därför är det jättebra att det går att låna barnböcker på spanska här.
