– Vi har fortsatt svårt att nå ut med att vi har politik för alla politikområden. Man tvekar inför att rösta på MP när man går till valurnan, för att man inte är säker på oss i frågor som skola, omsorg och sjukvård. Vi har ju högst förtroende i miljö- och klimatpolitiken men vi har nästan inget förtroende i någon annan fråga. Och det är det vi måste jobba med fram till 2026, att bygga förtroende i minst en fråga till.

Vilken fråga blir det om du får välja?

– Jag tror att utrikespolitiska frågor kommer att spela en större roll i valet 2026. Och det beror ju på hur omvärlden ser ut, inte minst efter Rysslands invasion av Ukraina. Men vi ser också att EU driver frågorna om miljö- och klimat i en mycket snabbare takt än vad den svenska regeringen vill göra nu. Vi har tidigare drivit EU framför oss, nu är det tvärtom. Även om Miljöpartiet tidigare har varit väldigt EU-skeptiskt så ser vi nu att våra väljare hör till de mest EU-vänliga. Och det beror ju inte minst på den svenska regeringens misslyckande i miljöfrågan.

Behöver EU få bestämma mer?

– När det kommer till frågor som handlar om sanktioner mot Ryssland till exempel, eller sanktioner mot andra EU-länder för den delen, så behöver vi det. Där skulle vi behöva ha kvalificerad majoritet istället för konsensus, det tror jag.

Vad säger du om Nato då, ett annat ­internationellt samarbete?

– Jag är definitivt motståndare till Nato. Det är en kärnvapenallians som dessutom har icke-demokratiska stater bland sina medlemmar, som vi nu ska sitta och samarbeta med. Nu verkar vi stå inför faktum när det gäller Nato-medlemskapet, även om Turkiet och Ungern fortfarande inte är helt färdiga med sin process, och då gäller det för oss i Miljöpartiet att se till att Sveriges deltagande i Nato blir så rimligt och rätt som möjligt. Till exempel att se till att vi förbjuder kärnvapen på svensk mark.

Du har sedan du kandiderade till språkrörsposten förra gången varit med och tagit fram partiets nya program för social rättvisa. Vad vill du göra konkret?

– Jag menar att vi på allvar behöver flytta beskattning på låga arbetsinkomster till beskattning på kapital. De ekonomiska klyftorna i Sverige växer snabbt. Och inkomsterna från kapital är både ojämlikt och ojämställt fördelade. 75 procent av inkomsterna från kapital tillfaller män. 95 procent av alla kapitalintäkter går till de 10 procenten som redan har högst kapitalintäkter.

Hur skulle skatt på kapital se ut?

– Jag tror på arvsskatt på höga belopp, förmögenhetsskatt på ganska höga belopp och kapitalvinstbeskattning, alltså skatt på den vinst man gör på de tillgångar man har. Jag tror på en boxmodell som de har i Nederländerna. Det handlar om att lägga alla kapitalintäkter under ett år i en box och så beskattas hela den summan,

Och hur ska de intäkterna omfördelas till de andra grupperna?

– Dels behöver vi göra en grön skatteväxling, där vi beskattar sånt som är dåligt för miljön och lägger mindre skatt på sånt som är bra för miljön. Nu har ju regeringen plockat bort flera reformer som den slopade reparationsmomsen till exempel, men vi behöver ta tillbaka det. Vi kan också införa ett Sverigekort på kollektivtrafiken. Att du betalar en månadskostnad på 500 kronor och då kan du resa med tåg och buss i hela landet, som i Tyskland. Den typen av saker behöver de här intäkterna från kapitalskatten användas till. Men de behöver också användas till att sänka skatten på löner under en viss nivå.

Miljöpartiet brukar ju säga att de är ett parti utanför höger- och vänsterskalan, men vad säger du?

– Jag står fast vid det. Jag påstår att vi har inte blivit vänstervridna, som en del höger­debattörer säger. Det är de andra partierna som har flyttat sig högerut. När Moderater och Liberaler och Kristdemokrater flyttar sig ut till den högerextrema falangen i sitt samarbete med Sverigedemokraterna, då det är klart att vi som står kvar där vi alltid stått uppfattas som mycket längre till vänster.

Även om Miljöpartiet börjar driva en skatt på kapital?

– Ja, det är ingen ny fråga för oss. Det är bara det att vi inte har drivit den. Men i grön ideologi är det inget konstigt och inget märkligt att vi ska beskatta kapital. Det är en rimlig utgångspunkt utifrån att vi har en välfärd att bekosta.

Idag så är MP:s genomsnittliga väljare en välutbildad kvinna som bor i någon av våra tre storstäder. Hur ska MP göra för att nå äldre män i mindre städer och på landsbygden?

– Det är klart att den som älskar förbränningsmotorer och aldrig kan tänka sig att göra en livsstilsförändring ligger väldigt långt från vår politik. Det kan diskuteras om det är just äldre män på landsbygden eller någon annan grupp. Men det som vi framförallt behöver fokusera på är att nå de som skulle kunna tänka sig att rösta på Miljöpartiet. Människor som, inte minst efter den här sommaren, konstaterar att vi befinner oss i en klimatkris. Människor som vill rösta på ett parti som har en klimatfärdplan där man har lyssnat på vetenskapen. Då finns det ju bara ett parti och det är Miljöpartiet.

Vad är det med den här sommaren menar du som borde leda till medvind för Miljöpartiet?

– Vi har sett värmerekord efter värme­rekord, vi har sett torka och vi har sett skyfall. Allt det här som det varnades för när de första rapporterna kom för 20-25 år sedan. Vi kan konstatera att forskningen har haft rätt hela vägen. Nu måste vi också kunna berätta för presumtiva väljare, hur vi löser problemet. Hur gör vi den här omställningen? Vad betyder det för dig som enskild individ? Vad betyder det för oss som samhälle? Och kunna förklara att ett samhälle som är hållbart också är ett bättre samhälle.

Ska man till exempel kunna åka på charter till Medelhavet i fortsättningen?

– Jag tror inte på att förbjuda människor att göra saker på sin fritid. Däremot ska man beskatta sånt som är dåligt för klimatet så att man som enskild person inser att det är mycket bättre och billigare att ta tåget ner till spanska sydkusten än att flyga till Kanarieöarna.

Hur får man människor att känna att det blir bättre om vi ställer om? Tåget kan bli billigare men det tar ju ändå längre tid än att flyga om vi tar det som exempel.

– Jag tror att vi behöver hitta system för att lägga mindre tid på arbete. Vi har under lång tid pratat om en 35 timmars vecka. Det handlar också om att ställa om så att den som har låg inkomst får mer pengar kvar i plånboken genom att sänka skatten på arbete. Men det handlar också om att göra det alternativet som är rimligt för klimatet både attraktivt och billigt. Alltså du ska ha snabbt wifi, du ska ha bekväma stolar, du ska ha busshållsplatser som är upplysta och trygga.

Samtidigt så skrev Lena Andersson en ledartext i Svenska Dagbladet i helgen där hon säger att journalisterna fokuserar alldeles för mycket på klimatkrisen och att extremvädret bara är normalt Sverigeväder. Det finns många som vill lyssna på henne och andra som säger att klimatkrisen inte finns.

– Det gör mig bekymrad och bedrövad att man inte vill lyssna på vad naturvetenskapen säger och har sagt under väldigt lång tid. Det kommer att bli stora förändringar och de kommer snabbare än vad vi trodde för 20 år sedan. Vi ser att de redan är här, vi ser att de drabbar enskilda människor. Vi ser att människor dör. Då måste vi hålla fanan högt och säga; låt oss då göra så mycket vi kan för att minska effekten av klimatförändringen. Det är ju en etisk och empatisk fråga. Regeringen idag har bara populistiska lösningar som i grunden inte löser några riktiga problem för vanliga människor. Man säger att man ska sänka bensinpriset vid pump och lägger otroligt mycket skattepengar på det och lyckas ändå inte. Man säger att man ska lösa energikrisen med nya kärnkraftverk och alla vet att det tar minst 15 år innan de står på plats och de blir dubbelt så dyra som det var tänkt från början. Det är bekvämt att skjuta saker och ting ifrån sig och så får man väljare genom att säga att det är frid och fröjd.

Går det att få väljare på att säga att det inte är frid och fröjd då?

– Hittills har vi inte lyckats lyckats förmedla att det hållbara samhället är ett bättre samhälle än det vi nu lever i. Men jag tror att det kommer en backlash på den här tanken om att varje enskild individ ska ha rätt att göra allting oavsett om det är bra eller dåligt för klimatet. Det innebär alltså inte att man ska förbjuda människor att äta kött, men att styra det med ekonomiska styrmedel.