Framför allt är det tre olika markörer i hur vi uttrycker oss som med stor träffsäkerhet kan användas för att avslöja om vi möjligen lider av depression.

Minst överraskande är kanske fyndet att deprimerade personer oftare än andra använder ord som signalerar negativa känslor. Exempel på sådana ord är ”ensam”, ”ledsen” och ”miserabel”.

Något mindre överraskande är kanske att förekomsten av pronomen i ditt språk också kan användas för att identifiera depression – och faktiskt med bättre resultat än om man bara fokuserar på negativa ord.

Med andra ord: Ju mer nedstämd, desto större användning av pronomen i första person och desto mindre användning av pronomen i andra och tredje person.

Hönan eller ägget

Enligt forskarna tyder det sistnämnda fyndet på att personer som lider av depression ofta är mer fokuserade på sig själva, på det egna måendet, än på människor runt omkring dem. Samtidigt är de noga med att påpeka att de inte vet vad som är hönan och vad som är ägget. Det vill säga om det är depressionen som får den deprimerade att vända blicken inåt eller om det är människor som oftare än andra vänder blicken inåt som till slut drabbas av depression.

Forskarna gjorde ännu ett fynd. Det är inte bara vilka ord vi använder som kan avslöja hur våra hjärtan mår. Hur vi ser på världen avslöjar också graden av mörker inombords.

Den som i sitt språk är ”absolutist”, det vill säga uttrycker sig svartvitt, i absoluta termer, som exempelvis ”alltid” och ”aldrig”, tenderar också oftare att lida av depression än den som har en mer nyanserad bild av världen.

I studien har forskarna kunnat visa att användningen av sådana svartvita uttryck är 50 procent högre i forum tillägnade ångest och depression och ungefär 80 procent större i forum för personer med självmordstankar jämfört med kontrollforum.

När forskarna undersökte förekomsten av pronomen i första person i samma slags forum hittade de en liknande men inte lika markerad fördelning avseende gruppernas inriktning och förekomst av markörer. När det gäller negativa ord så var fördelningen däremot den omvända, med färre negativa ord hos dem som deltog i diskussioner om självmord jämfört med dem som diskuterade ångest och depression.

Dagböcker och Kurt Cobain

Som undersökningsmaterial har forskarna använt sig av stora mängder text hämtad från olika internetforum inriktade på psykisk ohälsa eller sjukdom. De har sedan matat in textmassorna i en dator som hittat mönster i forumdeltagarnas språkbruk.

Bedömningarna av vilka ord som är intressanta att fokusera på som markörer för depression baserar sig i sin tur på maskininlärning där såväl essäer och dagboksanteckningar från deprimerade personer som låttexter och lyrik från välkända tillika deprimerade personer som Nirvanasångaren Kurt Cobain och poeten Sylvia Plath – som bägge begick självmord i samband med just depression.