– Det blir en stramare bemanning, men vi kan inte gå ner till vilken grad som helst. Folkbildningsrådet kräver en viss kvot för att man ska få bidrag och vi är nästan nere där redan, säger hon.

Stödet minskar

Anledningen till nedskärningarna är att Folkbildningsrådets statliga stöd minskar och driftsbidraget från regionens kulturnämnd sjunker. Samtidigt får folkhögskolorna allt högre lönekostnader och priserna stiger. Dessutom får de allt färre uppdrag från Arbetsförmedlingen.

– Förut hade vi ganska många uppdragsutbildningar för Arbetsförmedlingen. Nu har de inte lika många etableringskurser som riktar sig till utrikesfödda, säger Eva Ternegren.

Olika inriktningar

Västra Götalandsregionen driver sex folkhögskolor och ger bidrag till sjutton andra. På folkhögskolorna kan man läsa in gymnasiet för att få behörighet att plugga vidare. Det finns också yrkesutbildningar och konstnärliga kurser. Fristads Folkhögskola håller matlagningskurser för synskadade och hälsoutbildningar för långtidsarbetslösa. Billströmska folkhögskolan har svenskakurser och till Grebbestads folkhögskola kommer personer från hela landet för att studera konst och möbelhantverk.

När regionfullmäktige skulle bestämma budgeten för 2020 så blev det debatt om hur mycket pengar som skulle gå till folkhögskolorna. Vänsterpartiet hade öronmärkt 17 miljoner kronor men fick inget gehör från de andra partierna. I stället vann den blågröna koalitionens budgetförslag. Nu är regionpolitikern Marjan Garmroudi (V) orolig för skolornas framtid.

– Folkhögskolorna är en unik miljö där människor med olika bakgrunder kan utbilda sig. Det gör mig upprörd att man pratar så lite om det och så mycket om att få ekonomin i balans, säger hon.

Utreder internatens framtid

Under hösten har hon besökt fyra av folkhögskolorna. Där har hon träffat lärare, rektorer och deltagare som delar hennes oro. Frågan om man ska ta bort internaten är extra känslig. Folkhögskolestyrelsen håller just nu på med en utredning om huruvida de ska lägga ner internaten på Fristads och Dalslands folkhögskola.

– Vi utreder om vi ska flytta dem och göra om dem till dagskolor. Det är bara av ekonomiska skäl, inte för att vi driver någon dålig verksamhet där, säger Eva Ternegren.

Utredningen ska presenteras och diskuteras på nästa styrelsemöte i slutet av januari. Marjan Garmroudi hoppas att skolorna ska kunna erbjuda boende även i framtiden. Hon menar att internaten är särskilt viktiga för personer som haft svårt att klara vanliga studier innan.

– Flera har också problem med psykisk ohälsa. Deltagarna på Fristads folkhögskola berättade att de har mått bättre sedan de flyttade till internatet och att skolan blivit som ett hem för dem. När jag satt i deras nyrenoverade kök och lyssnade till deras berättelser blev jag ledsen över de politiska besluten som går emot allt det där, säger hon.

Lokala protester

Nedläggningshotet mot internaten har väckt stora protester. Nästan 3 500 personer har skrivit under en namninsamling för att bevara Dalslands folkhögskola i Färgelanda. Studenten som startat insamlingen menar att skolan betyder mycket för deltagarna men också för hela samhället. I Fristad utanför Borås har bland annat den tidigare läraren och biträdande rektorn Ronny Skoglund engagerat sig. Enligt honom är skolan en viktig mötesplats för hela orten. ”Tusentals personer har möten och konferenser på skolan varje år. Vad det betyder för samhällets butiker och företag kan inte överskattas” skrev han i en debattartikel i Borås Tidning i december.

Även om internaten skulle räddas så är framtiden för regionens folkhögskolor osäker. Under våren ska ytterligare en utredning undersöka varför regionen ska äga folkhögskolor och hur de ska drivas. Eva Ternegren (MP) medger att den styrande koalitionen har tagit några tuffa beslut om folkhögskolorna den senaste tiden. Hon vill att den friare undervisningsformen ska finnas kvar, men önskar att någon skulle ta ett tydligare ansvar.

– Idag känns det som att folkhögskolorna hänger i luften litegrann. Varken staten eller kommunerna vill driva dem och regionen undrar om det verkligen är vår uppgift.

Vill se mer resurser

Marjan Garmroudi vill ge mer pengar till folkhögskolorna eftersom hon tycker att de är ”det finaste som finns inom svensk bildning och utbildning”.

– Jag vill utveckla folkhögskolorna i stället för att avveckla dem. Ge dem bättre ekonomiskt stöd och se till att deras gamla lokaler kan renoveras. Jag tror också att man kan använda dem till mer än vad vi gör idag. Jag har träffat flera inom filmbranschen som önskar att folkhögskolorna skulle ha utbildningar i manusskrivande.