Beslutet har mötts med stark kritik från flera patientförbund i Stockholm och i Sverige. Kerstin Kjellin, ordförande för Neuroförbundet i Stockholms län är en av de som reagerat kraftigt på region Stockholms prioriteringar för att minska kostnaderna.
– Det är ju ett väldigt dåligt beslut att täcka upp för minskade skatteintäkter på grund av coronapandemin genom att ekonomiskt belasta samhällets mest utsatta grupp. Det är vi väldigt upprörda över, säger hon
”Har det inte så himla fett”
Konsekvenserna av beslutet kan bli förödande för personer som har behov av dessa hjälpmedel men som saknar ekonomi för att köpa hem dem.
– Antingen så begränsar man andra nödvändiga utgifter för att man behöver sina hjälpmedel eller så får man göra avkall på saker man inte längre kan göra för att hjälpmedel saknas. Det är två lika dåliga alternativ. Avsaknad av hjälpmedel leder också till otrygghet och rädsla för fallolyckor eller andra skador, säger Kerstin Kjellin.
Många av de som söker hjälpmedel befinner sig i en svår ekonomisk situation.
– Det är väl allmänt känt att om man inte jobbar utan har sjukersättning har man det inte så himla fett. Än värre är det om man gått ner i tid innan man slutat jobba, då grundar sig sjukersättningen på den lön man hade innan man slutade jobba. För de personer som gick ner till halvtid är det inte mycket pengar man får.
Drar regionen inför rätten
Det som också upprör förbundet är att förslaget från regionen inte innehåller någon riktig konsekvensanalys.
– Det kan mycket väl vara så att det här förslaget inte sparar några pengar alls. En avsaknad av hjälpmedel kan leda till mer fallolyckor som gör att sjukvården får mer att göra, det kan exempelvis leda till att man inte kan jobba, en person som är sjukskriven kostar pengar. Det finns en mängd sådana olika alternativkostnader som de inte tagit upp överhuvudtaget, förklarar Kerstin Kjellin.
Kerstin Kjellin har även påbörjat en juridisk process mot regionen då hon anser att förslaget om att hjälpmedel ska övergå till egenansvar inte har kommit till på ett lagligt sätt.
– Det står i lagtexten, både i kommunallagen och sedan även i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning att myndigheter ska rådgöra med de som beslutet rör. Det har Regionen inte följt, därför har jag lämnat in en laglighetsprövning till förvaltningsrätten. En förening kan inte göra det så jag har gjort det i mitt eget namn. Nu väntar vi på vad domstolen kommer säga om saken.
Beslutet i domstolen kan ta allt mellan sex månader upp till två år beroende på domstolens prioriteringar och arbetsbelastning. Tills dess är det många som troligtvis kommer drabbas hårt, bland annat Kerstin Kjellin själv som i över trettio år haft sjukdomen MS som bland annat gör att hon är rullstolsburen och i behov av några av de hjälpmedel som i dagsläget går att låna eller få från regionen.
– Jag har tre tekniska hjälpmedel hemma, en permobil, en lift för förflyttning och en motormed, alltså en cykel som håller igång min blodcirkulation i annars helt obrukbara ben.
Kerstin uppskattar att hon kommer att få betala mellan 3 000 till 5 000 kronor per år för hjälpmedel som hon tidigare fått eller fått låna från regionen.
Regionrådet Ella Bohlin försvarar besparingarna för hjälpmedel till funktionsnedsatta med att regionen är i en pressad ekonomisk situation – trots en redovisning på 3,3 miljarder kronor i överskott.
– I region Stockholm har vi varit väldigt generösa med en stor hjälpmedelbudget så det är rimligt att vissa nu blir egenvårdsansvar. Enligt budgeten innebär förändringarna bara tre procent av den totala budgeten för hjälpmedel. Besparingen skulle innebära 64 miljoner kronor, säger Ella Bohlin, vårdutvecklingsregionråd i Stockholm (KD).
Vad känner du inför de individer som nu inte kommer att ha råd med hjälpmedel?
– Regionen gör ingen ekonomisk analys av enskilda personers ekonomi. Den som har svårigheter att få sin ekonomi att gå ihop kan vända sig till kommunen för ekonomiskt bistånd. Detta förslag skapar också incitament att lämna tillbaka hjälpmedel som man inte använder.
Är det rimligt att göra besparingar på funktionsnedsatta samtidigt som regionen redovisar 3,3 miljarder i överskott?
– Det är inte så att vi har 3,3 miljarder i överskott, vi har förlorat biljettintäkter för 2,5 miljarder, vi kommer behöva varenda krona för att upprätthålla kollektivtrafiken. Jag har absolut förståelse för de som drabbas av det här, att det kan tyckas som ett märkligt beslut, men vi måste se till att vi har resurser för kärnverksamheten, för de med störst medicinskt behov, säger Ella Bohlin.
Varför är det nödvändigt att ta bort högkostnadsskyddet på 2 000 kronor som få ens kommer upp till enligt regionen själva?
– Om man inte skulle ta bort högkostnadsskyddet skulle vi införa ett digitalt system för detta och de kostnaderna skulle bli jättehöga.
Enligt Ella Bohlin har förvaltningen talat med samverkansrådet och pensionärsorganisationerna inför det politiska beslutet som i sin tur har ansvar att diskutera frågan bland enskilda förbund. Att man inte gjort en tillräcklig konsekvensanalys för alternativkostnader är däremot ingenting som Ella Bohlin kan svara på.
– Det får du fråga förvaltningen om. Enligt den information jag fått finns de beräkningar som krävs för att göra ett beslut, säger hon.
60 öres skattehöjning
Regionrådet Anna Sehlin (V) är upprörd över den blå majoritetens beslut. En 60 öres skattehöjning skulle kunna undvika besparingen och dessutom sänka priset för SL-kort enligt Sehlin.
– Man ska inte lägga ansvaret med kostnaden på till viss del redan utsatta personer. Vi har fått många synpunkter från organisationer som arbetar med funktionshindrade som säger att det kommer slå väldigt hårt mot deras medlemmar. Det är också kontraproduktivt att riskera att människor inte kan använda hjälpmedel på grund av ekonomiska skäl som leder till en sämre livsstandard och högre kostnader för samhället, säger hon.