Detta spårande har växt i takt med att internet har växt och i takt med den blomstrande datautvinningsindustrin, där företag köper och säljer konsumentdata. En grupp forskare inom ramen för projektet The Tracking Excavator project, vid universitetet i Washington har, med hjälp av Wayback Machine, som ger tillgång till arkiverade kopior av webbplatser från 1996, undersökt hur spårandet av nättrafiken har växt.
1996 fanns i genomsnitt en spårare per sajt, nu är siffran fyra. Spårarna har också växt i räckvidd. De största datautvinningsföretagen fanns närvarande på 20-30 procent av de granskade sajterna. Spårandet används dels för att utveckla sajter, att förstå sina besökare och annat analysarbete, men det samlas också av datautvinningsföretag till digitala profiler som köps och säljs.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Sju spårare per sajt
Verktyget Lightbeam, som kan installeras på Mozillas webbläsare spårar vilka tredjepartsaktörer som har koll på vad du gör på nätet. Verktyget utvecklades av Mozilla, för att bidra till mer öppenhet och transparens när det kommer till nätintegritet.
Jag har haft verktyget installerat i 10 veckor och då besökt 308 webbsidor med webbläsare Mozilla. 2150 tredjepartssajter har under samma tid spårat mina besök. Det är alltså betydligt fler än forskarna i studien beskriven ovan. Det är i snitt sju spårare per sajt jag besökt.
Visualiseringen ovan visar en del av mitt surfande. De runda markeringarna är sajter jag självmant har interagerat med och besökt. Trianglarna är tredjepartssajter som spårar mitt surfande. Både Google och Facebook spårar dig även när du surfar på andra delar av nätet, inte bara när du använder Google eller Facebook.
Många av tredjepartssajterna är kopplade till flera av de sajter jag besökt. Många datahandelsföretag lägger samman information från en mängd olika sajter och från olika enheter och vissa kombinerar också med personlig information som går att ta fram via myndigheter.
Största datahandelsföretaget
Ett namn som dyker upp ofta är doubleclick.net, ett annonsföretag som ägs av Google. Ett annat är Cloudfront som tillhör Amazon. Jag hittar också Acxiom, som är ett av världens största datautvinningsföretag.
Acxiom har hävdat att de har data om 700 miljoner konsumenter världen över och att de har 3 000 punkter av information kring nästan varje amerikansk konsument. Företaget startade i USA 1969, under namnet Demographics inc och skötte postkampanjer utifrån information från de offentliga telefonkatalogerna.
Nu administrerar företaget 15 000 kunddatabaser, för 7 000 företag över hela världen. Bland deras kunder finns, enligt boken ”Networks of Control” av Wolfie Christl and Sarah Spiekermann, 47 av Fortunes lista över de hundra största företagen, men även amerikanska myndigheter finns i kundlistan.
Acxiom har varit aktiva i Tyskland sedan 2004 och har redan samlat data över 44 miljoner tyskar och i Storbritannien uppger företaget att de har data för 40 miljoner konsumenter. Få har hört talas om Acxiom, men chanserna är goda att Acxiom har hört talas om dig.
Se din digitala profil
Ett annat sätt att få inblick i din digitala spegelbild, bilden som en mängd företag har bättre koll på än vad du själv har, är verktyget applymagicsauce.com. Om det känns för omfattande att ladda ner sin Google- eller Facebook-historik kan man med hjälp av verktyget göra en psykometrisk profil av sig själv utifrån Facebook-statuser, gilla-markeringar och tweets. Verktyget ger en uppfattning av hur du uppfattas av algoritmer.
Applymagicsauce.com utvecklades av den psykometriska centret på universitetet i Cambridge. Det förutsäger med algoritmers hjälp dina personlighetsdrag. På några sekunder har verktyget scannat av mina sociala medier och kommit fram till att jag är en 26-årig kvinna, som inte har någon religiös övertygelse, är intresserad av teknik och journalistik och är singel.
Mina gilla-markeringar ger mig ett androgynt digitalt fotavtryck, med liten övervikt för att jag är kvinna. Att jag har gillat The Economist, Noam Chomsky och även Absolutley fabulous-karaktären Patsy Stone (!), får mig enligt verktyget att framstå som mer maskulin. Att jag har gillat bell Hooks och The Guardian talar tydligen för att jag är kvinna.
Det har hamnat tio år fel på åldern och relationsstatusen stämmer inte heller. Men det intressanta är kanske inte hur rätt algoritmerna träffar, utan vad de berättar om hur man uppfattas av de algoritmer som styr vilka annonser som visas och vilka filmer, artiklar och sökresultat som visas och rekommenderas. Verktyget finns här: applymagicsauce.com.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.