– Jag kände bara att varför ska det här hända här? Vi har betalt skatt och skött oss, vi har inte gjort något. Varför ska de här dummingarna komma och förstöra vår lugna miljö? Jag är ju pensionär, jag vill ha lugn och ro, säger Nanne Björk.

Det var först klockan 16.05 som handgranaterna hade desarmerats och avspärrningarna hävts. Nanne Björk säger att de återkommande sprängdåden påverkar henne i vardagen.

– Samhället är inte roligt längre. Man känner bara att man vill ha det som det var förr. Alla är ju rädda nu för tiden. Jag känner på ytterdörren 15 gånger innan jag går och lägger mig för att veta att den är låst. Så gjorde man inte förut.

Hammarbyskolan södra fick inrymmas innan polisen hunnit desarmera handgranaterna. Samuel, 16, är en av eleverna.

– Det kan kännas obehagligt när sånt händer, men inte idag, för det har ju skett i många förorter. Jag är påläst. Jag kan tipsa alla om att inte vara rädda, polisen har koll på allting här i området, säger Samuel.

Eli, 17, och Arup, 20, nåddes av beskedet på väg hem från skolan inne i stan. För Dagens ETC uttrycker båda oro över vart området är på väg.

– När man tänker sig Blåsut tänker man att lyckats integrera folket på ett bra sätt. Det är en mängd olika yrkesgrupper. Jag är chockerad över att något kunde hända här. Det är restauranger, Dalens sjukhus som ligger nära, gym… Jag är förvånad över att det händer här. På en större skala signalerar det att det kan hända varsomhelst, säger Arup, som inte heller vill gå ut om kvällen:

– Jag är väldigt rädd för att ta promenader på kvällen. Om det plötsligt är en granat, då blir man rädd. Jag är rädd för mitt liv.

VIDEO: Hör smällen när polisen detonerar granaten.

Testar gärna visitationszon

De två handgranaterna desarmerades av polisen. Hade de briserat hade de varit sprängdåd nummer 31 och 32 hittills i Sverige i år. På tisdagsförmiddagen krävde Teresa Carvalho, rättspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, att hela södra Stockholm skulle göras om till visitationszon. Eli och Arup ställer sig bakom förslaget, men vill också ha större resurser till socialtjänst och polis.

– Det skulle vara väldigt intressant. Jag säger så här: vi gör det, vi inför det, vad kan gå fel? Vi kanske kan använda det en period för att se om det ger några ändringar, säger Arup. 

– Så länge det inte diskriminerar folk är det nödvändigt för det här instabila Sverige, säger Eli. 

Men alla håller inte med. Sam från Hammarbyskolan ser både för- och nackdelar och Maja, 18, kallar Carvalhos förslag fördomsfullt.

– Det förslaget tycker jag inte är bra. Jag ser inte varför södra Stockholm skulle vara annorlunda än andra sidan Stockholm. De har redan gjort det mycket lättare för polisen att få visitera, så jag tycker inte att det ska behövas över hela södra Stockholm just nu, säger Maja.

Hade det inte kunnat avskräcka personer, om de vet att de kan kontrolleras?

 – Jo, absolut, men att det ska vara just i södra Stockholm känns fördomsfullt. Det är bra att man får visitera, men inte utan några grunder. Inte bara för att man är här. 

Splitter kan döda

Hade handgranaterna sprängts hade de kunnat göra allvarlig skada. Det säger Bo Janzon, försvars- och säkerhetsforskare, som jobbade i 39 år som sprängmedelsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

– Handgranater är avsedda för att skada och döda och är väldigt farliga. Det beror lite på typ, men den effektiva radien är inte särskilt stor. Cirka tio meter runt omkring är splittren farliga. Men inom svenska försvaret, när man övar med handgranater och kastar dem, då är riskavståndet 50 meter.

Är de dödliga på tio meter?

– Det kan de vara. Om ett splitter skär av en pulsåder, och de ligger väldigt ytligt, och du inte får snabb vård så förblöder du och dör. Handgranater är mycket farliga. Det är inte särskilt mycket sprängmedel, max 100 gram, så luftvågen är inte särskilt kraftig. Det är splittret som är farligt. 

Hur använder man dem i krig?

– Det finns olika typer. De offensiva används till exempel när man rensar skyttegravar i Ukraina. Man skjuter sig fram genom en skyttegrav och slänger sedan en handgranat kring hörnet där någon kan stå bakom och kura, och springer sedan fram och skjuter. De defensiva används på större avstånd. De har större splitter och längre räckvidd men mindre splittertäthet.

Har handgranater bäst före-datum?

– Egentligen inte. Tändsystemet kan bli gammalt och sluta fungera. Men sprängmedel har lång livslängd och kan teoretiskt vara dödligt när som helst. En handgranat som är 50 eller 100 år gammal kan fortfarande vara dödlig. 

Dagens ETC visar Bo Janzon en bild på granaten i Blåsut som publicerats i media. Utseendet är en ledtråd till vilken typ av granat det handlar om.

– Eftersom den inte är slät utan rutig så kan det vara en defensiv granat, den gamla amerikanska sorten du säkert sett på film. De är inte särskilt effektiva men har lång räckvidd och tillverkas säkert fortfarande någonstans i världen. 

”Lovar men inget händer”

Tillbaka på Il Coure i Blåsut rycker Nanne Björk på axlarna åt förslaget om visitationszoner. 

– Jag vet inte. Fungerar det så fungerar det. Jag är väldigt negativ mot regeringen. Jag tycker att det händer ingenting. De lovar så mycket men det händer ingenting. Vi väntar på att få en regering som kan hjälpa oss att känna oss trygga. 

Nanne Björk berättar att hon förr kände sig trygg nog att gå hem från stan klockan fyra på natten. Den tiden saknar hon. Numer drar hon sig för att gå ut med soporna på kvällen och undviker tunnelbanan kvällstid. 

– Jag brukar säga till folk att jag aldrig skulle skaffa barn i det här samhället. Det är ju inget samhälle vi har, det är rena dagiset. Alla springer runt och tycker en massa istället för att sätta ner fötterna och säga att vårt samhälle ska vara tryggt för alla människor, även för dem från andra länder. De som jobbar och sliter ska känna sig trygga, säger Nanne Björk.