Det är en tanke som far genom Anna Malmbergs huvud medan hon går längst vattnet, tittar under båtar, går ut på bryggor och stirrar ner mot den svarta bottnen. 

– När jag ser polisbilen så faller jag i gråt och förstår att nu är det allvarligt, för nu är till och med polisen här. Jag fick fullständig panik, säger hon. 

Mamma Anna och pappa Stefan Malmberg kramar och tröstar varandra vid minnet av skräckdagen när deras tioåriga son med autism var spårlöst borta. Sex hela timmar var han försvunnen tillsammans med en annan pojke, som har egen problematik, efter en idrottslektion i orientering. 

Hemma i fem veckor

Från vardagsrummet i tegelradhuset i Rotebro hörs då och då några jubel och skrik. Det är Love som spelar tv-spelet Roblox. Han har varit hemma i nästan fem veckor, ända sedan den där dagen. 

– Jag vågar inte låta honom gå tillbaka, säger Anna. 

Inte en enda gång har skolan ringt och förhört sig om hur Love mår. Däremot har de hört av sig för att undersöka när han egentligen ska sluta, efter att föräldrarna efterfrågat en blankett för att säga upp skolplatsen på Norra Strandskolan som ägs av skolkoncernen Dibber. 

Att lämna var ett svårt beslut. Inte för att Anna och Stefan har ett uns förtroende kvar för skolan. Efter att rektorn och elevhälsosamordnaren sparkades utan någon uttalad anledning en och en halv vecka efter händelsen med orienteringen har skolan upplevts som allt mer kaosartad. Men för Loves skull. Till mångt och mycket är han som vilken tioårig pojke som helst. Han är duktig i skolan men har ibland problem med att sätta gränser mot andra och tycker inte om stora förändringar. 

– Det är en väldigt, väldigt stor grej för honom. Vi vill ju inte flytta honom. Hans kamrater är här och skolan ligger 50 meter från huset. I stället ska vi köra flera kilometer bort. Det är befängt, säger Stefan. 

Det skär i hjärtat att se honom så ledsen.

– Han var jätteledsen idag och började gråta. Han har svårt att uttrycka sina känslor men till slut så sa han att han tycker det är jobbigt att byta skola och att han inte vill. Det skär i hjärtat att se honom så ledsen, fyller Anna i. 

Fick kämpa för en resurs

Det är mycket som inte gått rätt till under Loves skoltid. Föräldrarna har fått kämpa för att skolan ska ta hänsyn till autismdiagnosen, för anpassningar och för att få en resurs. Det senare har skolan bara tillmötesgått sporadiskt, där olika fritidspedagoger eller lärare fått hoppa in som resurs när man ansett att det behövts. 

Anna och Stefan har återkommande kontaktat skolan för kränkningsärenden, när varken resurs eller lärare haft koll på när andra barn gjort honom fysiskt eller psykiskt illa. 

Den där dagen, när han och en annan pojke försvann, hade inte heller behövt hända – om man bara hade lyssnat. Och inte bara på Anna och Stefan. 

Rektorn som i oktober i år blev sparkad efter att han i interna mejl förklarat att han vägrade att fuska, ville avskeda den obehöriga läraren som senare var ansvarig för orienteringslektionen redan i augusti. Han ansåg att läraren saknade kompetens och tillräckliga språkkunskaper för att arbeta i svensk skola. Trots att rektorn ska ha ansvar och frihet att tillsätta resurser var det koncernen som bestämde att läraren ändå skulle bli kvar. 

Hittades åtta kilometer bort

Samtliga medarbetare hade redan i september fått information om att Love och den andra pojken inte skulle grupperas ihop. Tre dagar före orienteringsdagen så skickade också Anna ett mejl direkt till den obehöriga läraren om att Love, efter en kränkande incident, var rädd för pojken som han sedan försvann iväg med, som Dagens ETC också har läst. Läraren ifråga fick även en påminnelse om att inte gruppera pojkarna ihop vid överlämningen från en fritidspedagog. Det fanns också en uttalad åtgärd, att två resurser skulle följa med den andra pojken hela tiden. 

Ändå så försvann pojkarna iväg själva på en riskfylld promenad, över stora vägar utan övergångsställen, och hittades till slut i den andra pojkens hem, cirka åtta kilometer från Rotebro. 

I den interna utredning som gjordes efter händelsen kom Dibber fram till att läraren inte gjort något fel men att den dåvarande rektorn borde ha varit tydligare kring vilka anpassningar som gällde för pojkarna. Utan att alls ta upp de varningar som läraren tidigare fått. I sammanfattningen av utredningen delgavs även Anna och Stefan information kring den andra pojkens anpassningar, något som normalt sett inte ska delas med andra vårdnadshavare.

Bristande dokumentation på skolan är något som länge upprört Anna och Stefan. 

– Love har varit utsatt för allvarliga kränkningar tre gånger. Men man säger då att man utrett och lagt ner utredningen. De har inte haft någon kränkningsplan eller diskrimineringsplan, säger Anna. 

Akutåtgärder precis före inspektion

Det problemet har även andra vårdnadshavare pekat på. I skolinspektionens handlingar beskriver föräldrar hur det helt saknas dokumentation för en elev som blivit fysiskt utsatt för kränkningar flera gånger. 

"Då jag var på skolan för att hämta dokumentationen visar det sig att de inte hittat något på mitt barn i deras system. Alltså ingenting! Som att mitt barn inte gått där under två år. Biträdande rektor går iväg för att söka igenom handskrivna anteckningar på incidenter men meddelar en stund senare att det inte finns något där heller", skriver en person.

En annan förälder beskriver hur hens barn som är diagnosticerad aldrig fått det stöd som behövts och som efter att ha begärt ut dokumentation på barnet inte funnit någon.

En tredje förälder berättar i ett ärende från i fjol att hen fått fel barns dokumentation skickat hem till sig: 

"Rektorn sa, sorry, men du berättar väl inte att du läst det för någon väl?" 

Inför Skolinspektionens planerade besök under hösten har ledningen på Norra Strandskolan gjort flera tydliga försök att städa upp, som Dagens ETC tidigare rapporterat om. Ett sådant har bland annat varit att lägga till dokumentation som tidigare inte funnits. 

En mamma som vill vara anonym beskriver att hennes barn som har behov av särskilt stöd och som länge sökt hjälp från skolan, i dagarna har kunnat läsa att barnet plötsligt fått anpassningar. Dessa var nu inskrivna på barnets informationssida som personal och föräldrar har tillgång till. 

– Som jag inte visste om eller som vi pratat om, skriver hon i ett sms. 

”Jag sa ifrån direkt”

På Norra Strandskolan är det också flera i personalen som vittnar om bristande dokumentation och sekretess. När Nina Klose började på skolan som elevhälsosamordnare i augusti i år fick hon en chock: 

Jag gick överallt och försökte leta efter mallar och dokumentation. 

– Jag gick överallt och försökte leta efter mallar och dokumentation. Framför allt om elevhälsa. Det fanns ingenting. Det fanns inte en enda riktlinje för hur man ska skriva beslut. Dessutom fanns det ingen likabehandlingsplan och ingen plan för kränkningssituationer. Däremot hittade jag en Excel-fil i Teams med överlämningar om alla elever på skolan med personliga saker som personnummer och diagnoser. All personal ska inte ha tillgång till alla elevers eventuella diagnoser, säger hon. 

Vi möts en solig vardagsförmiddag på ett café nära bostaden. Långt ifrån Dibber och Norra Strandskolan. Arbetet på skolan varade inte längre än två månader. Hon fick aldrig någon förklaring till varför hon var tvungen att sluta, som provanställd har hon inte någon rätt till det heller, men misstankarna finns där. 

– Det dök helt plötsligt upp önskemål från huvudkontoret om att det ska upprättas dokumentation i efterhand. Men man kan inte skriva en kvalitetsrapport för ett läsår man inte ens har arbetat på skolan. Jag sa ifrån direkt. Det här går inte. Och då kom en verksamhetsutvecklare från huvudkontoret på besök som skulle tala om för mig och den tidigare rektorn om hur det här går till och hon blev nog väldigt arg över att vi inte ville upprätta fejkad dokumentation.

Hindras att göra anmälningar

Innan hon och den nya rektorn kom till skolan och efter att de båda blivit sparkade har ledningen på skolan också hindrat lärare från att polisanmäla våldsamma händelser kring elever. Det har funnits stora arbetsmiljöproblem med åtminstone en elev som bitit, misshandlat och tafsat på personal och yngre elever. En anmälan till Arbetsmiljöverket upprättades i september av skyddsombudet på skolan och en utredning har påbörjats.  

I ett brev till Sollentuna kommun skriver personal från Norra Strandskolan att ”lärare har förbjudits att anmäla, vare sig inom företaget eller externt, och de få som gjorde sin röst hörd drabbades. En i personalen har PTSD som följd och en annan kronisk magsmärta.”

– De har inte ens fått kränkningsanmäla. En i personalen som är vikarie har hotats med uppsägning när hen flyttade på ett barn som var våldsamt. Det är också fusk med allt. Det finns föräldrar som vill säga upp sina barn och lämnar in blanketter och skolan avvaktar då att godkänna tills efter den tionde så skolan får ersättning även för den månaden, säger Nina Klose.

Hon har även blivit avrådd från skolsköterskan att göra orosanmälningar på barn som man uppfattar är i fara eller riskerar att skada sig själva och andra. 

– Jag har fått utskällning av skolsköterskan varje gång jag orosanmält ett barn, bekräftar Nina Klose.  

Dibber har stora marginaler

Det är något som flera andra lärare också har bekräftat. Enligt flera lärare har det även förekommit papperskassar med sekretessbelagd dokumentation i lärarrummet. Dit samtliga lärare har tillträde och dit elever ibland kommer in. En lärares betygsanteckningar och incidentrapport låg häromveckan också ute i hallen, berättar en lärare på skolan.

Jag har en bakgrund som jurist i 20 år så jag har sett mycket men det här är det nog det värsta jag har varit med om.

– Jag har en bakgrund som jurist i 20 år så jag har sett mycket men det här är det nog det värsta jag har varit med om, säger Nina Klose. 

Lärare som Dagens ETC talat med beskriver skolan som sliten och att man hela tiden uppifrån fick höra att man skulle spara pengar. Det saknas både behörig personal, vikarier och resurser. I skolan saknas ett bibliotek och en fungerande labbsal. 

– Ett tag hade skolan inte ens whiteboardpennor som tilläts köpas in, berättar en lärare. 

– Min lön har ökat med 800 spänn på sju år, säger en annan behörig lärare på skolan. 

Samtidigt så lider inte koncernen Dibber av pengabrist. I 10 av 25 Dibberbolag är vinstmarginalen över tio procent. Det är oerhört goda resultat för bolag vars huvudsakliga finansiering kommer från skattebetalarna. 

Norra Strandskolans vinstmarginal på 2,4 procent, drygt en halv miljon kronor under 2022, är dock ingen skrytaffär. Men sett till att elevunderlaget halverats på bara några år, och att inget av bolagen som går med vinst hittills investerat den tillbaka i verksamheten, så är det en betydande summa som varje år försvinner från skolorna och in i koncernen. 

Dibber skriver själva i sina jobbannonser att de inte är en vinstdrivande koncern. Troligtvis för att de hittills inte gjort några aktieutdelningar. Men målet som är uttalat i Sverige Dibbers årsredovisning är att de ska expandera och bli störst i Europa med ledorden: 

”Vi får världens viktigaste värden att växa.”

Varken den tillförordnade rektorn, biträdande rektorn på Norra Strandskolan, skolchefen Tobias Ankarswärd eller vd:n för företaget Dibber, Pontus Loswick, har lärarlegitimation. 

Dagens ETC söker fortfarande Tobias Ankarswärd och Pontus Loswick.