– Klimatfrågorna försvann i slutet av denna valrörelse. Inte från vår planet, inte från våra liv, men från den politiska uppmärksamheten. Det är obegripligt. Nu måste frågan ställas till varje möjlig regeringsbildning, landstingsstyre och kommunledning: Hur ser den klimatpolitik ut som du börjar driva idag? Vilka konkreta åtgärder vidtar du? Och frågorna måste ställas tills svaren kommer.
Birger Schlaug, ledarskribent, MP-veteran:
– Nu måste vi fundera på varför de rödgröna inte lyckats skapa en lustfylld vision. Hur bygger man en väv med miljö-klimat som varp och solidaritet som inslag. Både varp och inslag behöver förstärkas.
– Frågan är hur MP nu tänker agera. Ska man fortsätta med den nuvarande strategin, att uppträda som en underavdelning av S, eller ska man satsa mer på att driva opinion för grön ideologi och bli mer besvärligt?
Jenny Bengtsson, ledarskribent:
– Vi måste göra som vi brukar. Först sörjer vi och sedan organiserar vi. Det politiska kaos vi kommer att få handskas med framöver kommer att kräva otroligt mycket av väldigt många. Skam den som ger sig, även om det känns lite som att vi står och harvar i en grop av ... skit.
Nina Björk, debattör och författare:
– Det här kan vi lära oss: Var inte emot andra partier, utan identifiera samhällsproblem! Erbjud lösningar! Jag låter käckare än jag är, för jag är ledsen, men jag vet också: drömmen om jämlikhet har ekat genom hela den mänskliga historien – och vi backar inte från den drömmen. Vi bär den vidare för morgondagen.
Göran Greider, ledarskribent:
– Centralt framöver är att tvinga (S) till ideologisk självrannsakan, bara så kan förlorade delar av arbetarklassen vinnas tillbaka. Eftervalsdebatten denna höst kan bli helt avgörande. Men också en krisande borgerlighet bör pressas hårt: vågar ni göra upp med den dogmatiska marknadsliberalism som alstrat högerpopulism?
Kajsa Ekis Ekman, ledarskribent:
– Det är klart vi ska ha en rödgrön regering, det är det enda logiska då de rödgröna verkar bli det största blocket.
Somar Al Naher, ledarskribent:
– Som Stefan Löfven har sagt gäller det att ha is i magen och avvakta tills räkningen är helt klar. Därefter väntar ett stort arbete med att analysera valrörelsen. S har gjort sitt sämsta val någonsin och tappat mest till SD. En del kommer säkert hävda att tappet blivit ännu större om S inte ändrat kurs i migration- och integrationspolitiken. Vi får avvakta och se men troligt att det är tvärtom, partiet legitimerade SD:s samhällsanalys där problemen adresserades till invandring istället för klass och resursfördelning.
– Här kommer Dagens ETC in i bilden, vi måste fortsätta granska makten, lyfta klass, klimatet och jämställdheten. Frågor som svenska folket tycker är viktiga.
Anna-Maria Carnhede, nyhetschef:
– Vi måste sätta vårt hopp till högerpolitikernas medmänsklighet och att de nobbar Åkessons invit. Här har Liberalerna och Centern förstås en nyckelroll. Alla vi som ropat efter en grön omställning och en humanistisk flyktingpolitik måste bara fortsätta att mobilisera. Om högern tar över Sverige bör vi kanske ge oss tid att sörja ett tag, men sen måste vi kavla upp armarna. Gärna låta oss inspireras av USA. Där fick de radikala krafterna en vitamininjektion på grund av Trumps seger.
Veronica Palm, S-veteran och ledarskribent:
– Jag vill inte spekulera om regeringsbildningen. Men nu måste vi oganisera! Organisera alla goda krafter och samla ett motstånd mot fascismen. Inget demokratiskt parti ska kunna lockas till att ge dem inflytande. Det är allvar nu.
Ulrika Lindahl, ledarskribent:
– Vi kan konstatera att Sverige nu går samma väg som många andra länder i Europa. En socialdemokrati och en klassisk borgerlighet i fritt fall. Högerextrema odemokratiska krafter på frammarsch samtidigt som vänsterpartierna går framåt. Trenderna och problemen som orsakar dem, ökande klyftor och otrygghet, är internationella, då måste också motståndet och kampen vara internationell.
– För att använda klassiskt retorik, röda och gröna rörelser runt om i Europa och världen måste förena sig och mobilisera massorna. Upp till kamp!
