På en stor elektronisk skylt vid vägen lyser bokstäverna för Sundbyberg kommuns kampanj om att fler borde bära reflex. 

”Syns du inte finns du inte”

Av de fem byggnadsarbetare som avled i olyckan är bara en identifierad medan fyra fortfarande är okända. Det är troligt att det finns en eller flera migrantarbetare bland de omkomna, och att det har försvårat arbetet med att kontakta anhöriga. 

Författaren Pelle Sunvisson kämpar för migrantarbetares villkor i rörelsen Solidariska byggare. Han säger att det just nu är oroligt och går rykten i kontaktgrupper och chattar för utländska migrantarbetare som jobbar i Sverige. 

Inom Solidariska byggare har man inte heller en klar bild av vilka de omkomna är. Men man har kontakt med en ukrainsk kvinna som uppger att hennes man och hans kollega, vilka jobbat på byggarbetsplatsen i Ursvik, har varit försvunna sedan olyckan. 

Enligt kvinnan som Sunvinsson varit i kontakt med saknade de båda männen anställningsavtal. Att de döda ännu inte har identifierats menar han kan bero på två saker.

– Det ena är att kropparna är så illa däran att det är omöjligt att identifiera dem. Samtidigt finns det en stark misstanke om att det rör sig om migrantarbetare och att det kan vara svårt att identifiera dem eftersom de inte har rätt dokument eller för att de inte är med i tandregistret i Sverige. Samt att det tar lång tid att kontakta deras anhöriga. Men vi vet också från andra arbetsplatser i Ursvik att det har förekommit att papperslösa jobbat med falska dokument som de fått från sina chefer. 

Det är mycket som ska till för att de svenska arbetsplatsolyckorna ska stoppas, säger Sunvisson. Bland annat krävs ett politiskt skifte vad gäller synen på migrantarbetare. 

– Som det är nu försöker man skuldbelägga migrantarbetare för att situationen ser ut som det gör och man försöker försvåra för dem på en massa olika sätt. Man höjer golvet för när man kan få arbetstillstånd, man är ute och jagar papperslösa på byggen. Det är helt kontraproduktivt för det kommer att leda till att migrantarbetarna hamnar i ännu sämre villkor.

Sverige står inför ett vägval där man antingen väljer att innefatta migrantarbetarna inom ramen för den svenska modellen eller överger modellen helt och hållet.  

Om inte det fackliga skyddet omfattar migrantarbetare så har vi ingen svensk modell

– Om inte det fackliga skyddet omfattar migrantarbetare så har vi ingen svensk modell, då har vi i praktiken ett rövarsystem där vissa är skyddslösa, fastklämda som de är mellan parterna och utsatta för hemskheter och arbetsvillkor som mer påminner om Sverige runt det förrförra sekelskiftet. Så fackföreningarna måste steppa upp, säger Pelle Sunvisson.

”Jag är så ledsen”

Pamela Otarola är migrantörganisatör för fackförbundet SAC. Hon håller tal på minnesstunden och översätter andra talares inlägg till spanska. Efter olyckan är hon ledsen och har svårt att sova.

– Det är en stor tragedi. Jag är så ledsen. Och jag tänker på deras familjer. På ett sätt är det inte bara arbetarna som dog, utan också personerna runtomkring dem. Det är många mammor som aldrig kommer att få träffa sina barn igen, och många barn som förlorat sina föräldrar. Inga ska behöva dö på arbetsplatsen. 

Ingen som Dagens ETC pratar med är överraskad över hissolyckan. Pamela Otarola säger att det bara var en fråga om tid.

– Olyckor har hänt förut och över femtio personer har dött på jobbet hittills i år. Det blir bara värre. Det är vidrigt, och en tragedi, och regeringen gör ingenting. Inte för att jag förväntade mig något av dem ändå. Och sossarna är samma sak. Ingenting händer för att skydda migrantarbetare.

Samhället måste påminnas om arbetares uppoffringar och livsöden, säger Pamela, och föreslår att det ska resas en staty eller ett minnesmärke på olycksplatsen i Ursvik. 

– Fem personer miste livet för att det skulle bli lägenheter här. Det får vi inte glömma. Elfte december borde bli byggarbetarnas dag.

En stund efter minnesstunden anländer socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson till olycksplatsen. Hon känner sorg efter olyckan, säger hon till Dagens ETC.

Hur känns det att vara här?

– Man blir ju väldigt berörd av att stå här. Fem personer som gick till jobbet och aldrig kommer att komma hem igen. Det här är ett svart år för arbetsplatsolyckor och det här är den värsta på 30 år i Sverige. 

På en av skyltarna här står det ”sorg i dag, vrede i morgon”. Instämmer du i det budskapet?

– Exakt. För det här sätter ju verkligen fingret på att det här är ett stort problem och vi måste göra mer på det här området. Så jag hoppas att den sorg vi känner också kan ge resultat. Därför kommer vi socialdemokrater kräva en särskild debatt i riksdagen om arbetsplatsolyckor, jag hoppas att det kravet kommer att hörsammas. Vi har ju också lagt konkreta förslag på bordet i riksdagen om ytterligare resurser, att vi ska ha fler regionala skyddsombud men också att bolag som inte sköter sig ska bötfällas. 

Vad vill du framföra till de anhöriga till de omkomna?

– Verkligen mitt djupaste och varmaste deltagande till de anhöriga. Men också att vi inte kommer att glömma det här. Vi kommer att fortsätta kämpa för att vi inte ska ha några som helst dödsolyckor på arbetet. För Sverige kan bättre än så.

Som representanterna från Solidariska byggare som var här förut påpekat är migrantarbetare väldigt utsatta på svenska arbetsplatser. Vad ska man göra åt det?

– Nu vet vi ju inte exakt vad som skedde här och vad som låg bakom det. Men generellt så ser man… På områden där det förekommer mycket arbetslivskriminalitet, där ökar också risken för att folk ska skadas i jobbet. Och därutöver är byggbranschen en bransch med väldigt mycket underleverantörer vilket kan öka risken eftersom det försvårar kontrollen och arbetsmiljöarbetet.

När Dagens ETC ställer frågan vad som kortsiktigt behöver göras för att arbetsplatsolyckorna i Sverige ska minska skickar Magdalena Andersson fram Teresa Carvalho (S), riksdagsledamot och vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet. Hon betonar vikten av att Arbetsmiljöverket snarast tilldelas mer resurser. 

– Det är otroligt viktigt både för att kunna genomföra fler inspektioner men också för att växla upp arbetet mot arbetslivskriminaliteten. När vi satt i regeringen tillsatte vi en strategi just mot arbetsmiljökriminalitet och det arbetet måste fortlöpa och växlas upp. Men regeringen har kastat viktiga förslag som vi lagt i papperskorgen, kopplat till behovsprövad arbetskraftsinvandring. Men man har också sagt nej till våra förslag om utökad tillträdesrätt för regionala arbetsplatsombud, säger Teresa Carvalho. 

Innan Magdalena Andersson beger sig från minnesplatsen frågar Dagens ETC om hon tycker att det vore en bra idé – som en av de närvarande vid ceremonin föreslagit – att resa en skulptur eller staty till minne av de omkomna byggnadsarbetarna. Det tycker hon att det är.

– Det låter som en bra idé.